stroke

Bloggen startade i november 2005. Livet efter en stroke i yngre ålder: Jag var 42 år gammal, det är fjorton år sedan. Numera är jag tillbaka i jobb på deltid. Tränar på att ordna livet med hjärntrötthet så att det fungerar tillräckligt bra. God enough. Vis av upplevelserna av att få "dolda nedsättningar" och lära sig hantera dem och träna bort en del skriver jag här. Från början skrev jag på uppdrag av strokeföreningen i Stockholm.

Målar sovrumsväggar vita. Bränner vid. Sviker barn.

Publicerad 2006-11-25 22:33:53 i att vara en mamma,

Dottern kommer och målar väggar. Jag fick i läxa att måla en vägg färdig i kväll. Inte målar jag. Gick genast till kompisen K och träffade hennes F som fyller 20 idag. Och marsvinen som fördubblat sej storleksmässigt sen jag såg dem. Tur att de inte blivit dubbelt så många också.

Blev trött av matbordskonversationen och orkade inte gå hem förrän efter en timme. Det tar på krafterna att hinna med när folk är flera stycken och pratar.
Marsvinen sa inget.

Inte målade jag när jag kom hem heller.  Igångsättningsknappen är ur funktion på mej.  Men jag kokade te och det GÅR FAKTISKT att bränna vid te-kastrullen!!!

Skrev en kontaktannons: " Långtidssjukskriven frånskild kvinna med lätt hjärnsläpp och stor trötthet söker..." Hur kul låter det? Jag la ner projektet.
När jag själv knappt har kontakt med mej själv?

Jag önskar mej en butler. En butler med kännedom om livets goda, som att kunna koka te utan att vidbränna.
Och en framtid inom det privata näringslivet.

Eller en katt.

I morgon ska jag måla. Man ska inte svika sina barn så där.

Nya parasollet är så fint.

Publicerad 2006-08-27 23:04:16 i att vara en mamma,

36089-101


Sonen tog det gamla som han tejpat ihop med Gaffa med till studentlivet. Jag köpte ett nytt och sen kom regnet och åskan. Hämtar andan på balkongen ibland. Måste ju ta livskrisen på allvar: vila och vara begrundande. Men det är väldigt roligt att ringa honom och höra att nu är han på  fest, nu har han lagat teven, nu har han ätit makaroner med pastasleven som gaffel...
Jag hittar bra borttappade cd-ar i hans rum. Ellis the vacuumchild t ex.

Suck.

Publicerad 2006-05-21 19:07:11 i att vara en mamma,

Konstig halsinfektion i sonen, han har fått pencillin och ligger fatkiskt still sen en vecka.
Jag fick en UPPGIFT!
Hämta vatten, värktabletter, saft, glass, skaffa filmer...tassa runt ochinte vara högljudd...
Roligt.
Mamma-anden vaknade till och jag log.
Oroade mej.

Nu är han bättre men inte frisk. Jag vill vidare.
Ut.
Framåt i tiden till en gladare dag!

Buskarna blommar som om de var på gång att mäkla ut husen de står framför.

Allt ska ju säljas dyrt nu.

Allt ska ju växa och bli mer.

Utom vi - den långa långtidssjuksrivna svansen av oföretagsamma systemutnyttjare. Vi som både använder sjukvården och sjukersättningen. vi som inte rycker upp oss.
Om man tar sej i kragen kan väl en liten hjärnskada rätta till sej??? Det är ju bara att tänka positivt.

Eller ?

Grabbarna tyngda av packning

Publicerad 2006-04-27 20:25:42 i att vara en mamma,

De här snyggingarna var publik i ABF-huset.

På väg till ett Fantasy-LAJV med fulla packningar; medeltidskläder, mjuka vapen, mat och sovsäckar. Det var en lättnad när de lämnade mitt vardagsrum och tycktes ha fått med sej allt utom godispapper och  tomma läskflaskor.
Lajvet handlar om kamp mellan de onda och goda i vanlig ordning.

Hemkomsten brukar handla om att duscha, tvätta, rensa upp och sova igen massor av timmars sömn i varm säng. Det tar dagar...att få ordningen återställd, om det någonsin lyckas.

Jag behöver veta var sakerna finns och inte ha för mycket samtidigt att plocka för då orkar jag inte fram till själva dammsugningen.
Det är MIN kamp mellan det ONDA röriga och det GODA strukturerade.

Nu är jag slut

Publicerad 2006-02-10 23:46:37 i att vara en mamma,

Min minsting fyller 19 idag.
Men jag är ju fortfarande en mamma, märker jag...
Även om tillvaron känns lite tom ibland behövs man just de där minuterna han har tid och lust att prata. Det gäller att vara lyhörd.
Den viktigaste uppgiften numera är väl att fortsätta streta på och tycka livet är spännande - man ska inspirera och visa att det finns en tro på framtiden... Kan det vara så?

Eller ska jag packa ihop nu?

Om

Min profilbild

stroke

Jag hade STROKE år 2000. Har lite dolda funktionsnedsättningar kvar. Jobbar deltid som special / tal-pedagog. Jag visar inga DAGENS OUTFIT eller produktplaceringar. Kommentera gärna. Köp ingenting. Bloggen är ekologisk. Energin den drivs med kommer från Luleälven.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela