stroke

Bloggen startade i november 2005. Livet efter en stroke i yngre ålder: Jag var 42 år gammal, det är fjorton år sedan. Numera är jag tillbaka i jobb på deltid. Tränar på att ordna livet med hjärntrötthet så att det fungerar tillräckligt bra. God enough. Vis av upplevelserna av att få "dolda nedsättningar" och lära sig hantera dem och träna bort en del skriver jag här. Från början skrev jag på uppdrag av strokeföreningen i Stockholm.

Gammelstad

Publicerad 2006-06-30 16:02:34 i Färdtjänsten,

Tröttheten har tagit mej i nackskinnet. Men här är människorna snälla och jag får sova hos moster och morbror så mycket jag orkar. De matar mej hela tiden med mat och fika.
Det är bara igelkotten som får korv.
Morbror sa igår att  - Nu vill igelkotten ha korv med gaffel! Så det blir finare vanor för den.
Deras inneboende hund Dante har eget rum här. Jag lånar för tillfället hans säng. Ibland lägger han sej på den och glömmer att jag har företräde. Eller så vill han att jag ska åka. Snabbt kliver han ner till sin plats brevid mosterns säng, på golvet. Annars ligger han ute på gräset eller under ett litet litet bord i vardagsrummet. Men han har självklart en egen plats i sköna soffan också.


Färdtjänsten här ar snälla i telefon. De har mycket mer tid att svara på frågor och tänker lösa mina förflyttningsproblem genom att köra mej fram till stugans dörr i skogen. Jag har "utomläns-biljetter" och det fanns inga svåra regler som hinder, vilket jag är van vid hemifrån. Där är ju allt regelstyrt och orubbligt.



Mobil-blogg

Publicerad 2006-06-28 22:21:41 i semestern,

I från stugan i skogen bloggar jag med mobilen. Ibland blir det felskrivet för jag ser ju inte så bra, så ni språkpoliser kan lugna er, jag vet... Kan inte redigera i efterskott heller.
Just idag är jag i Lule Gammelstad och övernattar hos moster och morbror.
Tur att man har släktingar som är så roliga.

Sommarprogrammet idag handlade mest om att man ska sova middag och vila. Det vet ju jag redan men det var roligt att höra det säjas i radio.
När jag kom fram hit efter bussresa tio mil kastade jag mej i en säng och sov som en betongklump. Jag kan faktiskt inte vänja mej vid att jag har så lätt att bli trött. Fast jag hurtigt försöker vänja mej.

Regn vid midnatt. Förresten regn hela dagen nästan. Skönt att l...

Publicerad 2006-06-26 00:14:59 i Allmänt,

DSC00435
Regn vid midnatt. Förresten regn hela dagen nästan. Skönt att läsa lite och sova massor. Utom någon fågel i trädtopparna är det tyst och stilla. Inte ens en båt har jag sett. En Stockholms- kompis undrade om jag ville åka kanot idag när det var så fint väder. - Jo, om du kommer och hämtar mej, sa jag. Men det var 100 mil för mycket tyckte han. Såna är 08- orna. Klena när det gäller avstånd och mygg. (Jag tror inte på mygg!) Avstånd finns bevisligen men är till för att överbryggas.

. Det var svårt att hinna höra referatet av matchen mellan Sveri...

Publicerad 2006-06-25 00:04:49 i Allmänt,

DSC00432
. Det var svårt att hinna höra referatet av matchen mellan Sverige och Tyskland i radio. Fotbolls-vm alltså. Teve-mottagningen är inte bra här. Sonen sms-ade varje maj och dottern gjorde likadant. På det blev dubbelt på många mål utöver de jag hann höra. Krafterna tog slut idag och jag måste sakta ner farten igen och sova i förebyggande syfte. Jag eldar lite tid lägg-dags. Norrbotten torkade upp idag i en häftig blåst. Nu är det natt och sol och moln.

Pingvinben och besök på rehab.

Publicerad 2006-06-16 13:52:22 i stroke,

Pingvinben!

I Stockholmsföreningen finns en medlem som igår grillade kött på en utomhus grillafton.
Grisdelen hette pngvinben. Såg ut så.
Vi åt potatissallad och satt ute i solen och det var kväll.
Det var för yngregruppen i föreningen, dvs vi som är under pensionsålder.

Det var roligt och lättsamt.

Häftigaste underhållningen var mannen som snubblade på en grästuva, föll omkull och reste sej med maten kvar på tallriken helt otappad! Akrobatik på strokenivå.

Min rehab-avdelning på  Huddinge sjukhus ville ha information om Strokeföreningen.
Dan och jag var där.
Jag som strokdrabbad person som gått vidare i livet och Dan som föreningsorganisatör.
Men patientgänget såg trötta ut. Jag minns hur trött jag var när jag gick där.
Hur livet nyss hade krasat sönder och jag hade som gungfly under fötterna, i skallen och överallt runt omkring mej. Hur svart framtiden verkade. Att jag tänkte bli frisk fort. Att det inte gick så fort.

Men jag minns också att jag träffade nya vänner där som jag fortfarande har kvar.
De lärde känna mitt nya jag och jag lärde känna deras.

Mycket av det arbetsterapeuterna, logopeden och de andra sa till mej finns kvar i bakhuvudet. Ibland kommer jag ikapp och fattar plötsligt hur rätt de h ade, fast jag trodde annat då.
Det BLEV bättre.
Jag HAR lärt mej strategier för att kompensera det som är svårt.
Jag ÄR starkare nu än jag var då. Och gladare. Definitivt.

hjälpmedelsbyråkrati igen

Publicerad 2006-06-14 20:26:52 i Allmänt,

Mobilen är HEL! Det tog 19 dagar.

Telia var suveräna - lagad och uppgraderad, fin och glad.
Fast den har en annan tid nu, tycker att det är dag fast det är kväll.

F-kassan var helt underbara, beviljade medel till reparationen snabbt utan att krångla.

Taxibolaget ska jag skriva till nu.

Färdtjänstens handläggare som handlägger såna här händelser har inte hört av sej.

Det har gått 17 dagar sen jag pratade med dem.

Jag har missat många uppdrag utan mobilens minnesstöd.
Det har varit en underlig tid.

Nu har jag glömt hur den fungerar och lär mej allt på nytt igen.

Nu kan jag läsa sms igen och vet dessutom vad klockan kanske är enligt den nya tideräkningen.

Man får vara olika, alla har ett värde...

Publicerad 2006-06-07 22:49:28 i stroke,

Var på jobbet och packade ner saker i flyttkartong.
De är så snälla personalen.
Men...
de har slut på rum i nya provisoriet så de vet inte vart jag ska flytta.
Det är rörigt med alla saker som ligger överallt.
Ungarna har slagit sönder fönsterrutor igen. De gör det varje helg.

Plötsligt ska det vara skolavslutning nästa vecka.
Folk pratade med mej från olika håll. Alla är snurriga utom vaktis som är ett organisationsgeni.

Krafterna rann ur mej.

Jag får inte förledas av känslan av att  NU klarar jag av saker som förr!
Hjärnan släcker ner, jag går på konstigt lågvarv, omgivningen svajar, jag mår illa.

Nej det blir aldrig bra igen, jag kommer att vara så här.
Jag har rätt att göra nytta.
Det handlar bara om att ordna tillvaron så att den passar mej.

- Diskrimineringslagen. Brukar jag väsa.



Om

Min profilbild

stroke

Jag hade STROKE år 2000. Har lite dolda funktionsnedsättningar kvar. Jobbar deltid som special / tal-pedagog. Jag visar inga DAGENS OUTFIT eller produktplaceringar. Kommentera gärna. Köp ingenting. Bloggen är ekologisk. Energin den drivs med kommer från Luleälven.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela