stroke

Bloggen startade i november 2005. Livet efter en stroke i yngre ålder: Jag var 42 år gammal, det är fjorton år sedan. Numera är jag tillbaka i jobb på deltid. Tränar på att ordna livet med hjärntrötthet så att det fungerar tillräckligt bra. God enough. Vis av upplevelserna av att få "dolda nedsättningar" och lära sig hantera dem och träna bort en del skriver jag här. Från början skrev jag på uppdrag av strokeföreningen i Stockholm.

Mera om färdtjänst.

Publicerad 2010-12-30 20:47:26 i Färdtjänsten,

UR-tv har en bit som handlar om tillgänglighet;

trafik och förpackningar.


Ni som inte har funktionsnedsättning fattar nu ingenting
men ni som har vet precis.

Se en halvtimme om ett forskningsprojekt om utvecklandet av virtuell verklighet för att utforma den kollektiva trafikmiljön
så funktionsnedsatta med kognitiva svårigheter ska kunna använda den.

Klicka här.

Man kan undra om det inte är lite over-doing-it??
Är det inte lättare att intervjua några busschaufförer -
vilka givetvis endast kommer att prata om fysiska förflyttningssvårigheter
och sen några personer smed kognitiv svikt som är brukare av färdtjänst -
och några som förvägrats densamma.
Eller duger inte verkligheten sedd genom människors ögon,
måste den passera en dator för att vara sann och faktisk?

Ni vet vad jag tycker om Excellkramare.

Efter halvtimmen följer föredrag om miljövänliga förpackningar och inte som jag väntade mig:
öppningsbara förpackningar.

Hej från Gnällträsk så länge, det snöar här, romantiskt om det hade varit i New York och på film, ni vet..

Elände, ilska, färdtjänst och kammarrätten.

Publicerad 2010-08-01 00:07:02 i Färdtjänsten,

Nehej.
Kammarrätten ska inte pröva mitt överklagande om färdtjänsttillståndet som drogs in.
Jag är ju så kapabel och så frisk numera, tycker färdtjänsten och förvaltningsrätten.
Jippi.
Då är det väl bara att åka då orken finns ju där har de sagt.

Skitarg strokare eldar hos B och låter F-tjänsten, F-kassan och granpanel och gammal hylla och gammalt täcke brakbrinna upp.

Så nu ska jag ta körkort, köpa bil. Håll i er i trafiken.

Varit i storstan.

Publicerad 2010-07-01 19:39:47 i Färdtjänsten,

Färdtjänsten, jag hatar er verkligen.
Bussar, folk, trafik, tider, listor, hit och dit, bära här, hålla balansen, gå rätt, hinna fram.

Jag orkade helt enkelt inte.


Färdtjänst är något jag behöver och jag ljuger inte.

Vi tävlar om vem som får mest blommor av föräldrarna...

Publicerad 2010-06-11 22:46:53 i Färdtjänsten,

...och det var inte jag den här gången.
Jag är den som de glömmer bort eftersom jag inte är klasslärare.
Det ständigt pinsamma glömmeriet - det är jag.
Inte illa det heller, man finns i alla fall.
Man får jobba.
.
.
.
.
Numera är jag definitivt utan färdtjänst vilket betyder ett liv
i komplicerat påtvingad stillhet.
Förvaltningsrätten gjorde avslag på mitt överklagande.
Södra Station, Karlberg och jobbet blir mina destinationer.
Stugan i skogen med hjälp av dagens enda buss.
Eller grannarna kanske skjutsar om de är snälla, hoppas de inte lessnar på mig.
Folk med bilar brukar tröttna på att hjälpa.
Plötsligt vill de inte längre. Man orkar inte med hur mycket hjälpsamhet som helst.
Hemresa från sommaren med buss två timmar, vänta i stan i sex timmar, senbuss till flygplats, sen  flyga, sen åka
Arlanda Express, sen åka pendeltåg. Sen gå och släpa långt.
När man är lätt uttröttbar gäller inte "sitta och vila" för det blir man ännu mera
trött av. Snurr och vingel och felräkning och illamående och hjärnsläpp och tappade saker och glömda väskor blir vad som gäller.
.
.
.
.
Hej från Gnällträsk.

Fick ingenting...

Publicerad 2010-03-12 22:08:18 i Färdtjänsten,

...av bra doktorn idag.
Utom en vänlig och varm kram.
Inte ens ett skrynkligt E-recept på någon stimulerande drog fick jag.
Utanför hans fashionabla mottagning sken solen och de fega* innerstadsbilisterna plaskade runt mellan
snövallar av is.
De vill gärna stänka så mobilen blir fuktskadad när man går där.

* De är fega för att de inte vågar åka kommunalt, eller hur?

Jag vågar.
Trots att jag inte orkar.
Odanplan T-banestation vinglade som när man går på ett drivande isflak och Vasastan hade lagt om gatorna igen
i en ny ordning.
Men jag fick tag i mitt vita ekologiska ullgarn och sen åkte jag hem med
det nersnackade pendeltåget.
Varför måste folk prata så förbannat bara de befinner sig bakom mig! Högt och dumt och gärna in i mobiltelefoner.
Kan de inte visa lite respekt och hålla tyst? Eller hålla sig till sina privatbilar.

Orkade inte.
Direkt hem och ner i djup sömn.
Men först när jag kom in hördes det enfaldiga dunket från grannens fula tecknomusik.
Jag satte på en cd på högsta hemska volymen, fem låtar med sprucken diskant och
bastrummans snärtiga dongande i golvet.
Ha, grannens dunk tystnade.
Min stereo också.

Vaknade när det blivit mörkt.

Räknade ut att jag måste vänta sex månader på att Förvaltningsrätten prövar mitt mål med överklagan av avslag på Färdtjänst.
Ha, då har sommaren gått och jag har vandrat de tio milen från flygplats fram och tillbaka till sommarstugan flera gånger.
Eftersom jag inte klarar mig med kommunala färdmedel där uppe i skogen.
Jag ska banne mig gå på 110-vägen, båda riktingarna.

Eller så har jag gett bort skiten.

Så var det med den här dagen, den här helgen, det här livet.

Det är bäst ni roar er utan mig, människor.

Makt över människor

Publicerad 2010-03-06 19:29:54 i Färdtjänsten,

Ja, jag tror att om man är färdtjänsthandläggare i kommunens handikappomsorg eller äldreomsorg har man blivit  omplacerad för att ingen ville ha en någon annan stans.
Man tar ut hämnden på undersåtarna, de krävande typerna som kommer och försöker snika till sig färdtjänst.
Sä här ser nog manualen deras ut:

1. Ha alltid en arrogant och mästrande ton.
2. Ställ frågorna på ett nedvärderande sätt.
3. Om den sökande har någon med sig - vänd dig endast till den personen pch tala över huvudet på den sökande.
4. Ställ följdfrågor som den sökande känner sig snärjd av, låt det lysa igenom att du misstänker henne för att vilja luras och bedra.
5. Utmåla möjligheterna som obefintliga.
6. Avsluta med att säga att det är mycker mycket svårt att få igenom färdtjänst och att det inte är ditt fel.
7. Det är viktigt att den sökande känner skam över att ha drabbats av så fåniga skador att hon inte kan åka kommunalt.

Överklaganden ska ligga i kö hos länstätten i hur många månader som helst. Finns ingen gräns.
Man ska som överklagande ringa och tjata.
Glömmer man eller orkar man inte, eller har man svårt att prata, får man skylla sig själv.


Punkt.


TÄVLINGEN för KULTURBÄRARE!

Publicerad 2009-11-15 21:40:33 i Färdtjänsten,

...har fått in tävlingsbidrag, minsann:

2. Det är sannerligen en fin dag. Alla mår strålande.

 

3. "If a man does not keep pace with his companions, perhaps it is beceause he hears a different drummer..." Thoreau

 

4, håll dig i skinnet, medborgare, under huden inom gränser - stadig blick, darra inte på rösten - fast handslag!


Alla tre förslagen är inskickade av den anonyma anarkisten.

Det behövs fler förslag; vad bör det stå på kulturhusets vita vägg??? Detta är ett David Bowie-citat. Borde bytas ut, tycker vi.

Nu har jag skrivit tre sidor överklagan till Länsrätten om avslaget på förnyad Färdtjänst. Det gjorde mig på bättre humör.
Kampeglad.

Detta är det 995:e inlägget i denna blogg.
Om fem inlägg fyller den tusen inlägg!!!
Bloggen fyller fyra år 25 november. Då sker tillkännagivandet av vinnaren i tävlingen.

/Tvänginseskteriratatet

Sen får vi se om det blir något mer.

SKa vi starta en grupp för Hata-färdtjänsten-känslor?

Publicerad 2009-11-08 16:43:39 i Färdtjänsten,





IDAG surar jag fortfarande över färdtjänsthandläggerskans beslut.
NÄSTAN utfärdar jag en förbannelse över henne...nästan. Inte långt ifrån.

" M kan gå själv utan vilopaus 3,5 km och behöver inte färdtjänst"

Nej inte när jag går genom den mörka leriga skogen, då behöver jag inta färdtjänst.
Men om
jag går i trafiken i stan eller här hemma, då orkar jag inte. Då måste jag gå in i mörka skogen.
Det konstiga är att arbetsplatser, kommunhus, mässhallarna, biografer, teatrar, stövelaffärer och kamerashoppar inte ligger i mörka skogen utan på platser dit jag inte orkar ta mig kommunalt, utom vid mycket undantagslösa ibland-tillfällen , den gången jag är utvilad, kan planera in vila efteråt, har med en vänlig person som håller bättre koll än jag...

Hur arg ska man behöva gå runt och vara?
Jag väljer inte mitt tillstånd.
Jag väljer att vara frisk.
Det funkar inte alltid, din idiot-handläggare. Må du frysa fast vid ditt tangentbord.



Så börjar det om igen...jävla färdtjänst.

Publicerad 2009-11-07 19:23:20 i Färdtjänsten,

Vad måste jag göra i morgon?

Överklaga färdtjänstens beslut om att jag inte behöver färdtjänst.
Jag har gjort det förut.

Nu har jag två månader kvar av mitt tillstånd och någon jä-a handläggare har tänkt till och fattat ett beslut vid sin dator.
Det innebär att jag blir ännu mer begränsad och inte kan åka på bio i stan - köpa stövlar åt mig själv - åka på mässan i jobbet - åka på jobbmöten - åka på fortbildning på stan - åka till stugan - hälsa på mostern på andra sidan stan - hälsa på sonen - hälsa på vänner.
För jag riskerar alltid att bli för trött för att orka ta mig hem. Det ideella jobbet i Strokeföreningen kommer inte heller att fungera.
Jag måste tacka nej till jobbets julmiddag i stan.

Idag provade jag åka till City, handla garn vid Odenplan, åka T-bana och gå över Hötorget och sen gå på bio. Resultat: Fram kom vi. Men jag mådde illa som när man är sjösjuk, orkade inte titta på stövlar, fick sitta i ett hörn på ett fik och vila (men det var för mycket prat omkring) var arg och stressad och illamående med tendens till att ständigt  tappa balansen. Nu hade jag med mig en person som fick sköta planering av resa och vart vi skulle gå. För den förmågan stängde hjärnan snabbt av i röran.

Såna resor kan jag göra vid absoluta nödfall om jag har en möjlighet att åka taxi hem med färdtjänsten.
Ja, jag kan röra mig, jag kan gå. Men jag slutar kunna tänka, se och höra bra när hjärnan stänger ner. Jag hinner inte läsa skyltar, se och minnas bussnummer, läsa texter, höra mummel i högtalare. Folk i rullstol kanske har svårt att gå men lätt att ta in simuli och bearbeta dem. Det är olika. Endast en okunnig person kan bedöma mitt funktionshinder som obefintligt. Fan vad jag är arg. Jag är så förbannad att blodet i ådrorna stelnar.


Jag vill också orka leva ett liv som är rörligt och stimulerande.

Är vi som har kognitiva funktionsnedsättningar inte värda stöd?





Stockholm har buss nr 3 som kryssar genom hela stan...

Publicerad 2009-08-15 18:11:27 i Färdtjänsten,

...mellan Karolinska sjukhuset i Solna till Södersjukhuset på Söder. Man får se allt.
Det tar tid. Utanför haglar det stora isbitar. Vid hållplatserna trängs människor och fladdrar med paraplyer. M är rädd att det ska börja blixtra och åska.
Jag önskar mig lite åska och blixtar, men det säger jag inte till henne.
Helst skulle jag vara på altanen i skogen i Norrbotten och känna på åskväder. Det brukar vara mäktigt.

Turister kliver på och bor på Scandinavian Sea vid Centralen och vill bli guidade och få hjälp med kartan.
- Ni ska gå av vid Tegelbacken så får ni nära till hotellet, visar M.
- Var finns det bra restauranger?
De vänder sig mot mig med frågorna men jag hinner inte fatta vad de säger. M svarar varje gång. Ändå fortsätter de fråga mig. Ser jag ut som om jag kan det här? Jag som kommer direkt från skogen och inte hinner med här.
- Här uppe: Vasastan, svarar M och pekar. Men ni borde se Gamla Stan också. Fast där är det dyrare att äta.
- You should see the Ice Bar, föreslår M.
- Tomorrow, svarar de.
- There is the House of Parliament, pekar jag och menar riksdagshuset.
- Här är the City Hall, visar jag.
- Yes, The Nobel Price, svarar kvinnan. Ler.
De är tysktalande men med en snårig dialekt.
Vi önskar dem en bra dag och ställer av dem vid Tegelbacken.

Resan tar fortfarande tid.
Vi hoppar av på Kungsholmen och ser att sushin på berömda sushistället kostar 180 kronor.
Vi åker med nästa 3:a till St Eriksplan och köper normalprissushi och äter den hemma hos M.

Sent på kvällen går vi över bron till Solna och hälsar på sonen i receptionen på hotellet där han jobbar.
Han har publik. Två unga vackra flickor är åskådare när han jobbar i baren.

Märkligt att han har publik när han jobbar, inte bara när han spelar musik.

Stockholm har visat sin bästa sida.

Jag beställer färdtjänst av en människa som tycker det är helt tokigt när jag lite senare gör om beställningen och vill bli hämtad på stockholmssidan av Solnabron.
- Hur ska du komma dit? Ska du flyga? frågar hon. Hon låter sur.
Jag hör hur hon fnyser föraktfullt. Sen får jag vänta snällt ytterligare en halvtimme eftersom hon gör en helt ny beställning. Som om hon delar ut ett straff.

Jag som nu är van vid trevligt och tjänstvilligt bemötande från Färdtjänstbokningen i Boden och Luleå häpnar.

- Spela in telefonsamtalen till Färdtjänsten och berätta det innan du beställer så de uppför sig lite servicemässigt när du pratar med dem, säger M. De ska ge service och inte behandla er som  skräp, tycker hon. En god idé, eller hur?

Färdtjänsten

Publicerad 2008-05-23 20:09:37 i Färdtjänsten,

P ringde och berättade om sin senaste hemska resa med taxi 020.
Chauffören hittade henne inte och ringde flera gånger
och beordrade henne att leta upp honom.
När  hon äntligen hittade bilen var chauffören arg och skällde
och passageraren som redan satt i bilen klagade också.
Det var P´s fel, sa de.

Det  fanns en GPS i bilen. P i telefon hade hört föraren prata med färdtjänsten för instruktioner.
Ändå hade de kört runt i 30 minuter och letat och inte hittat rätt.

- Nu är du oförskämd! sa P till sist. Hon var mycket trött och orkade inte bråka.

Då tystnade föraren och passageraren bad så småningom om ursäkt när hon klev ut ur bilen.

Färdtjänst är ingenting att ha om man inte absolut måste. Man vill helst slippa.
P fick kvitto och ska klaga brevledes både till 020 och Färdtjänsten.
Tyvärr brukar resultatet bli ett standardformulerat  brev med "Tack för dina synpunkter..." och inte något mer.
Därför ids vi sällan klaga.


FÖRSTA DAN PÅ JOBBET

Publicerad 2007-02-13 19:48:08 i Färdtjänsten,

... säjer han.
Hittar inte från mitt jobb till Södermalm.
- Jag har varit utomlands i sex  år, sa han.
Jag försöker guida.
Men jag hinner inte se skyltarna och minns inte hur vägarna går.
Han ser skyltarna men svänger fel ändå.
Kvinnan i baksätet hojtar oroligt på bruten svenska;
- Har hon inte sagt adress? (Om mej)
- Vill hon åka först till sej? hojtar hon. (Nej ropar jag lugnande)
Han svänger av västerut när vi borde norrut.
Globen är väl ändå ett riktmärke tänker jag och då kommer vi upp vid Hornstull. Globen finns långt bakom oss.
Kvinnan ska till östra delen av Södermalm. Helt motsatta hållet.


Jag sätter igång pedagog-rösten från jobbet.
- Lugn. Läs skyltarna. Nej inte rakt fram. Inte där, där ligger Nacka.
Han gör som eleverna; tar sej samman, klarar ut uppgiften, hittar fram (sen han börjat titta på gps:en som han hittills inte följt trots att den är igång.)
Hon kliver ur och han hjälper henne.
- Lycka till! ropar hon till mej. Oroligt.

- Jag stänger av taxametern, säjer han och ger mej kortet.
- Jag kör dej gratis till Skärholmen. Färdtjänsten vill inte betala mej när det blev fel, förklarar han.
- Hur kommer man till Essingeleden? frågar han. Då passerar vi slottet mot City.
- Jag ger upp, säjer han. Jag åker hem och sover nu.
- Det går bra, ta det lugnt, säjer jag.
Jag får honom att BARA lyda gps:en, inte tänka själv, inte lyssna på mej.
- JAG vet inte, vägen säjer jag.
Efter bara ett par, tre felåkningar på olika avfarter från E4:an kliver jag ut taxin vid strokeföreningens kansli.
- Tack för ditt tålamod, säjer han med ett leende.

Jag lovade att inte berätta för någon. Och nu har jag brutit det löftet här.

nyårssuppé

Publicerad 2007-01-01 19:53:06 i Färdtjänsten,

nyårssuppé

Gott. Mycket gott.
Katten fick fira ensam och jag for till vännerna som bjöd på nyår.
Det enda jobbiga var att man måste vänja sej vid att skriva 2007 mu när man just vant sej vid 2005.   Vi skrattade. Det jobbiga nr 2 var att taxichauffören hade GPS:en inställd så kartan var uppochner. Han hittade inte utan skyllde på att färdtjänsten skrivit in min adress fel så det blev fel område som visades.
Jag försökte förklara att han skulle ändra inställning bara.
Men han ville fortsätta skylla på fel adress.

Den mannen var ingen utbilad taxichaufför. Jag är säker. Inte ens van. Antagligen kompis eller kusin till den som innehar kortet.
Och jag fick inget kvitto och jag orkar inte börja året med att skriva klagomål.
Det här året är ett positivt år!!! Har jag tänkt.

glad nyhet

Publicerad 2006-10-24 11:18:38 i Färdtjänsten,

himmelen i Handen

- Jag har en god nyhet! sa hon glatt.

- Jahaaa???

- Jag hade fått fel på fakturan från Färdtjänsten, de skulle ha för mycket pengar.

- Ja?

Idag ringde jag dit. Och jag slapp höra den där rösten " Det är snart DIN tur..." särsklit länge. Jag kom fram nästan genast.

- Bra.

- Det var en trevlig kvinna som svarade. Hon var trevlig. Hon ordnade snabbt till felet. Sen föreslog hon att jag skulle slippa vänta i fyra veckor på en ny faktura och ta emot en extra-resa i stället.
Jag blev så glad, sa hon och lät mycket  överrumplad.

- Bra! Grattis, svarade jag.

Vi är så vana vid att trassla oss fram i vardagens byråkrati och ständigt stöta emot hinder och stopp, att en vänlig röst i telefon eller ett korrekt tillmötesgående är värt guld. Det kan lyfta oss ur De onödigas skamvrå en hel eftermiddag.



-

Hjälp en galning igen.

Publicerad 2006-09-21 21:47:01 i Färdtjänsten,

Då hade vi haft en strokeföreningsträff och skulle åka taxi hem genom rusningstrafiken. Den är tätare nu när tullarna är borta. Bilen kom naturligtvis inte eftersom det stod port M i beställningen trots att vi var två olika som ringt och beställt till port N SOM i NIKLAS!!! Så nån stackars chaufför hade irrat och letat och inte brytt sej om att begära ut våra mobilnummer och ringa och fråga var vi stod!!!

Så är det i Stockholm, det skulle ALDRIG hända i Norrbotten.

Vi ringde naturligtvis till Resegarantin båda två. Lång väntan i telefonerna innan de svarade. De skickade en ersättningsbil som skulle komma om en fem - tio minuter. Den gjorde det men föraren kunde inte svara på tilltal och bromsade och svängde och gasade så ojämnt att jag genast började må illa. Dä borde jag ju ha kräkts i bilen.

Men.
Två kilometer hemifrån  drog han ut kortet och skrev ut kvitton.

- Ska du ställa av mej här? frågade jag lite förskräckt. Nu var jag ju ensam i bilen eftersom P hade blivit lämnad först.

- Nej, svarade han bara.

Hemma ville han knappt köra fram till huset och bilen rullade redan när jag klev ur. Kvittot fick jag inte heller så mitt sedvanliga brev men klagomål med bifogat kvitto till Färdtjänsten blir inte av den här gången.

- Är alla människor lika värda? frågade jag mej själv efteråt när jag vilade för att orka fortsätta dagen.


- Kanske. Men vi behandlas inte så.

REGN i Stockholm.

Publicerad 2006-09-03 22:14:17 i Färdtjänsten,

Hösten har startat. Jag gick tidigt till yogan men det var för tidigt. Hjärnan ville minnas idag, men mobilen visade sej minnas den 17:e, om två veckor. Den hade rätt.
Kan man inte få ordning på sej själv får man väl hitta nån annan att luta sej mot. Jag ska annonsera efter en butler.
Brukar dom diska?

Taxichauffören igår var en stor humanist. Han berättade yvigt om vilka sorters kunder han har i sin taxi. Det kan vara gamla ensamma damer som han rekommenderar att börja på dagverksamheten. Där får de vänner för livet, Det värmer att sen höra dem hålla kontakten med varandra.

- Karlarna är veka, sa han. Om frun dör lever de bara ett halvår till.
- Men kvinnorna är starka, de, de kämpar vidare. Han var fascinerad.

- Man fungerar ju som en bartender, som folk pratar av sej med, sa han. Det här är det roligaste jobbet jag har haft, sa han.



Gammelstad

Publicerad 2006-06-30 16:02:34 i Färdtjänsten,

Tröttheten har tagit mej i nackskinnet. Men här är människorna snälla och jag får sova hos moster och morbror så mycket jag orkar. De matar mej hela tiden med mat och fika.
Det är bara igelkotten som får korv.
Morbror sa igår att  - Nu vill igelkotten ha korv med gaffel! Så det blir finare vanor för den.
Deras inneboende hund Dante har eget rum här. Jag lånar för tillfället hans säng. Ibland lägger han sej på den och glömmer att jag har företräde. Eller så vill han att jag ska åka. Snabbt kliver han ner till sin plats brevid mosterns säng, på golvet. Annars ligger han ute på gräset eller under ett litet litet bord i vardagsrummet. Men han har självklart en egen plats i sköna soffan också.


Färdtjänsten här ar snälla i telefon. De har mycket mer tid att svara på frågor och tänker lösa mina förflyttningsproblem genom att köra mej fram till stugans dörr i skogen. Jag har "utomläns-biljetter" och det fanns inga svåra regler som hinder, vilket jag är van vid hemifrån. Där är ju allt regelstyrt och orubbligt.



Jag ska stämma dom!!!

Publicerad 2006-05-28 19:37:30 i Färdtjänsten,


Min mobil krossades när jag klev in i taxin och den tokiga chauffören körde iväg runt vändplanen innan jag hann sätta mej och dra in väskor och jackan. Dörren flög upp, jag höll på att ramla ut, fick tag i dörren, drog igen den och mobilen i fickan krossades.
Jag tog genast upp den och såg att den var helt förstörd.

- Den mannen åker jag inte genom stan med, tänkte jag.

- Har ni försäkring, mobilen är förstörd? frågade jag.

- Inte mitt problem, sa han.

Plötsligt hade jag en kristallklar kraft och snabbhet och klev ur taxin och gick därifrån. Han hade inte hunnit dra mitt kort innan han körde så han bommade min resa.

Tillbaka till moster som sett allt genom fönstret och förskräckt skrikit åt mej att stänga dörren.
Ringde Resebeställningen som inte ville göra något.
Ringde Resebegarantin tvingade mej vänta 20 minuter exakt efter den bokade tiden. Är de också i Estland nu??? Blev slött bemött, de vanliga svenska brukar vara så tillmötesgående.
Lirkade till sist ur dem vilket taxibolag jag drabbats av. Fick en ny bil och den nya tjejen jag fått tag i på Resegarantin lovade att bevaka att det inte blev samma bolag.
Nu var jag rädd att åka hem.

Polisen tog vänligt emot anmälan och jag har lyckats övertala  taxibolaget  att ge mej bilens nummer.
Mobilen är inlämnad till lagning och blir dyr att laga.
All information, kalender och telefonbok och annat går inte att komma åt. Jag som använder den som planerings- och minneshjälpmedel i jobbet.
Fick låna gammal mobil av annan sort som jag har svårt att se bosktäver och siffror på. Orkar inte lära mej funktionerna i den. Ingen kamera har den.
Så nu blir det inga bilder här på tio dagar. Och jag kommer att missa möten och tider och ha det trassligt.

Mobilen är fett hjälpmedel ör mej som en rullstol fär ör den som inte går själv.

Länstyrelsen ska få kopia på alltihop för de utfärdar tillstånd för taxichaufförer och den här var farlig. Jag hade kunnat ha sämre balans eller muskelstyrka och då hade jag ramlat ut.

Det har tagit flera dagar att stressa av  och kunna tänka på annat igen.

Inte vet jag när jag vågar åka färdtjänst igen.


Positivt omdöme för en gångs skull!

Publicerad 2006-04-11 12:42:18 i Färdtjänsten,

En stroke-kamrat bokade färdtjänst till Arlanda sent en kväll.
På resebetällningen svarade en man utan att missuppfatta eller ställa konstiga frågor. Han ordnade resan och förklarade de olika rutinerna kring hur man får åka Arlanda Express och inte beroende på vilken tid på dygnet det är. Ibland kör taxin ända fram till flygterminalen även om man kommer resande från södra Stockholm.
Kamraten min var förundrad över det enkla och trevliga bemötandet och jag misstänker att det har att göra med nattväxeln som inte ligger i Riga utan i Nynänhamn. Tror jag.

Det är roligt när det fungerar bra. Men man häpnar.

Om

Min profilbild

stroke

Jag hade STROKE år 2000. Har lite dolda funktionsnedsättningar kvar. Jobbar deltid som special / tal-pedagog. Jag visar inga DAGENS OUTFIT eller produktplaceringar. Kommentera gärna. Köp ingenting. Bloggen är ekologisk. Energin den drivs med kommer från Luleälven.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela