stroke

Bloggen startade i november 2005. Livet efter en stroke i yngre ålder: Jag var 42 år gammal, det är fjorton år sedan. Numera är jag tillbaka i jobb på deltid. Tränar på att ordna livet med hjärntrötthet så att det fungerar tillräckligt bra. God enough. Vis av upplevelserna av att få "dolda nedsättningar" och lära sig hantera dem och träna bort en del skriver jag här. Från början skrev jag på uppdrag av strokeföreningen i Stockholm.

Mejlar till doktorn.

Publicerad 2007-10-28 11:08:21 i stroke,

Idag mejlar jag mina nya poäng i livstävlingen till doktorn: blodtryck och blodvärden.
Han får pilla in värdena i sin journal för jag tappar strax bort den lappen.
Kan man kräva det av honom?

Solen ska lysa lite idag verkar det som. Slut med grådimman. I  morse hade videon och datorn börjat med vintertid så det var lite tidigt att äta frukost märkte jag.
Ingen har informerat mig?
Och nu ska man ställa om alla ointelligenta klockor som inte fattar själva... micron, termometern, mobilen, dörrklockan, äggklockan,den bilogiska klockan, dödsklockan...

Transformera tiden till snö och kyla och julklappar. Genast börjar det dofta glögg i köket!!!

En sak till bara...

Publicerad 2007-10-27 17:11:02 i stroke,

Grått väder. Cykeln tappade växelförmågan så bara trean är kvar.
Man får gå uppför backar. Skönt.

Lönelördag på ICA maxi.
Riktigt väldigt mycket folk. Trångt och bökigt. Bäbisarna skriker. Vill vi verkligen ha det sådär?
Handla jättevagnen full med chips i ett kaos och sen åka många långa dimmiga kilometer med våra väldiga bilar. Bäbisarna skriker fortfarande. Helgens största stressmoment.

Eller vill vi köpa lite mjölk och salami i en butik bredvid huset där vi bor? Utan jättevagnen, trängseln och skriken? Och bara gå lite den korta vägen hem.  Och personalen i affären heter Linda och Ahmed och har jobbat där i flera år. Ahmed hjälper till att packa ner i kassen och önskar dej en glad helg.
Klart på en kvart.

Apropå Lisbet Salander tycker jag hon ska vara animerad i Millenniumfilmerna. Som Gollum är.
K tycker inte de får göra film alls av Lisbet Salander.

En sak till...

Publicerad 2007-10-27 00:23:01 i stroke,

...Miffo är en söt filgod-film.
Jonas Karlsson är alltid Jonas Karlsson.
Fint med ung präst som vill arbeta i en fattig förort. Skönt med en vass tjej i rullstol.

Min chef har sagt att jag kan mycket och hinner mycket på jobbet. Jag lyfte från golvet och har inte landat ännu.

Klart slut från förortaren i Fattiga Förorten light.

Skulle bara säja

Publicerad 2007-10-27 00:03:00 i stroke,

...att han blev så glad när jag klev in igenom dörren att hela hans gestalt lyste upp! Som om det var länge sen vi sågs. Och det var ju det. Han var lite forcerad och såg några år äldre ut. Och han är ju det. Mitt tanthjärta bankade och vet att jag är tvåhundra år för gammal men det bankade!

Skrattande gick jag ut efter att ha hotat med att komma tillbaka snart.

Tänk att ett flerhundraårigt tanthjärta kan börja banka igen!

Skitfredag - Lisbet Salander och Mikael Nykvist.

Publicerad 2007-10-26 19:49:07 i stroke,

Ledig dag för mig.
Sitter vid datorn sedan sex timmar. Rotar i mitt strokeförflutna. Det står mej upp i halsen.
Har haft pauser fast för få. Varför lär jag mig inte?

Nyss åt jag bakad potatis med tung fetaoströra som nu ligger som en kall sten i magen.
Jätteglad för att Mikael Nykvist ska spela Mikael Blomkvist i Salanderfilmerna. Han blir perfekt.
Men hur ska de få till Salander? DET blir en utmaning för henne Noomi Rapace. Vi har ju alla vår bild av  Salander.

Intressant att val av skådisar till de här filmerna engagerar nationen mer än  val av regering.
Jag tror det beror på att en hjälte med Aspbergerpersonlighet är roligare än en regering med ingen personlighet.

Barn

Publicerad 2007-10-24 21:22:53 i stroke,

Det är de som har det svårt men ändå hittar sätt att klara sig  som alltid har intresserat mig. Redan små barn visar tecken på att något är bakfram för dem och tvingar dem att ta sin utveckling kravlandes i diket i stället för att vandra  den vanliga normalutvecklingstrottoaren fram. De kan hinna bli ganska stora i skolan och i livet innan de fastnar och inte kommer vidare.

Då upptäcks de av  oss förbryllade pedagoger som egentligen vetat och känt på oss och nu måste  sätta in alla krafter vi har på att oroa oss, observera, kartlägga, skriva åtgärdsprogram, extraträna, tillrättalägga undervuisningen, ansöka om ytterligare resurser och samtidigt förvissa oss om föräldrarnas samtycke...

Många föräldrar suckar uppgivet och tänker:
- Men komma här NU när jag har bett om stöd i så många år...

Trött.

Publicerad 2007-10-22 23:03:14 i stroke,

Ska man behöva börja ställa äggklockan på 45 minuter igen? Vara vaken 45 minuter, alltså, sedan sova. Nu verkar inte en natts ostörd sömn och två timmar på dagen hjälpa.
Vad ÄR det?
Utmattning efter lång anspänning?

Tack Eva och Åsa för kommentarerna. Tack.

Sandra, du som har en mamma på 47 som nyss fått stroke...lycka till själv! Hoppas du som anhörig får det stöd du behöver trots att du är barnet, en ungdom.
Det brukade vara maken eller makan som fick gå på lite infoträffar.
Mina barn räknades inte.
Förrän jag tjatade mig till ett par infomöten när jag gick på rehab. Då fick de träffa doktorn som är fantastisk på att förklara stroke och verkningar och kuratorn som också är fantastisk. Jag var inte med. Så de kunde ställa de frågor de egentligen inte vågade låta mig höra.

Kräv. Stå på dig. Ha tur. Ta inte på dig för stort ansvar bara.

M

Arbetsvillig till 50%

Publicerad 2007-10-19 18:23:12 i stroke,

...eller 150% är det nog.
Förmågan kanske är 50%.

Jag har ÄNTLIGEN fått arbetsgivaren att ha ett möte med mig och gå med på att jag går upp till halvtid!
Stor seger! 4 år har det tagit!
Sen är det väl fortfarande så att skolan  inte har råd och är i ekonomisk katastrof, men den 1 november börjar jag!
I tre månader får jag prova, sen fattar Försäkringskassan sitt definitiva beslut om att ge mig halvtids sjukersättning i stället för 75% som nu.
De låter fortfarande som rena lagtexten när jag pratar med dem i telefon, de bollar mig fortfarande mellan sig eftersom de har olika "bord" och jag fladdrar mellan.
Jag känner mig fortfarande som om jag lever i värsta Sovjet och ska buga och bocka för att de går med på att jag blivit friskare.

Fortfarande har jag inte någon egen handläggare hos dem.
Fortfarande behöver jag som strokare en samordnande person så jag slipper allt krångel som jag inte orkar med.

Fortfarande tycker jag man ska stänga Försäkringskassan och låta någon med mera intresse av att folk ska känna sig delaktiga i sin egen rehabilitering sköta byråkratin. Någon med kunskaper om hälsa och vård och absolut inte några 19-åriga gymnasieekonomer, vilket jag tror de har där nu. De måste ha lite ödmjukhet inför känsliga människor.

Tycker jag.image252

Här är oktobervännerna Stora lönnen och Bleka björken. Snart är de nakna.

Hjärnligt...

Publicerad 2007-10-14 18:12:08 i stroke,

Motion idag. Stavgång.
Söka jobb, skriva CV.
Hur förklarar man att fem år är överhoppade?
- Vad gjorde du mellan 2000 och 2005? kanske de frågar.
- Satt i fängelse....var på rymdresa...tänkte...reste jorden runt...

Eller ska jag säga:
- Jag fick en stroke och var sjukskriven.? Då tar de mig inte till någon intervju.

Sen är ju faktum det att jag fick mig en särdeles ingående studieresa i hjärnans funktioner och i hur man kan träna upp svagheter...
Fast vem skulle tro något sånt?

God ny vecka!

Lördagskväll i sammetssoffan.

Publicerad 2007-10-13 22:10:58 i stroke,

Roibos-te och frukt och knäckebröd.
Faster moster I var här på middag och vi delade en flaska vin och jag övertalade henne att skaffa en dator och bredbandsuppkoppling.
I teve är en amerikansk liten romanstisk komedi.
Ingen son är hemma och ockuperar atmosfären.
Jag stoppade pengar i bössor idag till världens barn.

Lugnt och stabilt.

55-årig handikappad man blev misshandlad ihjäl av ungdomar...

Publicerad 2007-10-11 17:24:23 i stroke,

...var en rubrik som någonstans susade förbi igår.

- Men där har vi ju lösningen, tänkte jag.
Eftersom samhället - eller rättade sagt arbetslivet - inte är intresserat av människor med funktionshinder och de hamnar utanför och blir samhällets belastning så kan det vara rätt åtgärd.
Slå ihjäl oss.

Vi går ju ändå bara runt och är till besvär.

Ungdomarna får något meningsfullt att göra.

Hej från Satkärringträsk.

Stroke-pensionärerna

Publicerad 2007-10-08 22:03:24 i stroke,

Idag träffade jag en grupp strokepensionärer.
De ses varje vecka på Södermalm och har en självhjälpsgrupp tillsammans. De pratar om sina vardagsliv, tipsar varandra om rehab och träning, och de fikar ihop.
Ofta handlar diskussionerna om orättvisorna när det gäller att få färdtjänst och rehabilitering.
Det verkar bero på vilken doktor man har lyckats roffa åt sig.
Kanske också lite på om man är verbal och man eller foglig kvinna.
Inte alls så mycket på behov som man skulle önska.
Det är väldigt trevligt varje gång. Även om någon kan vara mera trött eller full av gnäll över tillbaron så har de alltid roliga infallsvinklar och jag tror att de trivs med varandra.
Gruppen drivs som studiecirkel men ´kostar inte någon avgift eftersom vi två strokare som fungerar som igångsättare inte får lön utan "jobbar" ideellt.
Idag kom en ny man till gruppen och det var livgivande.
 - Det är bra om det är tjejer med, det tycker jag är roligt, sa han, och jag kände mig ung och uppskattad.
Roligast är det när de berättar om sina yrkesliv bakåt i tiden.

Södermalm var kallt och blåsigt och på Ringvägen är det ett herrans trafikljud. Men det ligger kastanjer under kastanjeträden och jag och småbarnen och U, 77 år, plockade med några hem.
Samma intresse i flera generationer.
Kastanjer är på något vis magiska, både färgen och den blanka rundningen.

Det är tråkigt att hålla på med Powerpoint. Det blir fult.

Publicerad 2007-10-07 12:36:05 i stroke,

Koftan...är inte designad av Jennifer men hon har valt färgerna. Jag var bara stickmaskin vilket jag är STOLT över!

image250

Här  kommer bild på mössan!

image251

Nystickad mössa. Vilken slarvig bakgrund! Måste inte någon städa här?

Det är tråkigt att hålla på med Powerpoint. Det blir fult.
Jag gör en presentation som ska handla om neglekt men det är så himla länge sen att jag inte vill tänka på det.
Och egentligen behöver jag snygga bilder som hjärnforskarna har!
De har ju en massa intressant forskning att berätta om lite glatt populärvetenskapligt.

Jag har bara min egen gamla stroke
i min egen gamla subjektiva hjärna.
Vad är det att orka lyssna på???
Möjligen mina barn och mina hållfastaste vänner då...men vårdpersonal som betalat tid och inträde???
Nej.

Och jag ids icke lära mig Photoshop vilket gör att bilderna inte blir fina.
Samtidigt håller jag på att vänja mig vid nya mobilen, en smartphone.
Inte verkar den nu så mycket smartare än min gamla.
Men den som lär sig hantera den får väl anses som smart då...
Ringsignalerna är fula, texten är liten trots att skärmen är stor.
Knapparna sitter fel, som på ett tangentbord och de är små och svåra att se.
Ändå är mobilen stor som en bakplåt ungefär.
Och man ska peta med en pinne som kommer att försvinna inom en vecka!
Jag vill hela tiden ringa till min mamma och berätta...men hon lever ju inte längre.

Gnälligt upplägg idag.
Skit i det.
Beundra det vackra ansiktet med den nya mössan i stället!
Var nöjd.
Nästa vecka kommer moster I och morbror E hit och vi ska till minneslunden och minnas min mamma.

Grattis min nya hjärna, 7 år!

Publicerad 2007-10-03 21:12:55 i stroke,

Grattis min nya hjärna! 7 år idag!!!

Idag för 7 år sedan fick jag min hjärninfarkt. De åren har det hänt mycket.
Snabb resume´:

År 1: Elände, chock, förlamning, neglekt, olycklig familj. Praktiska problem, trötthet, trötthet, trötthet, humörsvängningar och sorg. Det enda som är automatiskt är att gå i skog eller att diska.
År2:  Rehab slut. Hemma ensam i panik om dagarna. Ingen startmotor.
År 3: Fick gå i bildterapigrupp. Målade.  EN rutin med mening varje vecka.
År 4: Började på dagrehab. Gick nästan två terminer varav den ena var riktad mot arbetsträning på två nya skolor. Bra stöd från arbetsterapeut och kurator och Strokeföreningen. Domningen i vänstersidan släpper sakta.
Klarar att göra frukost nästan automatiskt!
Tränade upp att jag kunde delta i samtal kring ett bord och hinna höra vad folk sa.
År 5: Arbetstränade på ny arbetsplats.  Stödsamtal på vårdcentralen, kognitiv terapi. Började blogg.
Rytmterapi med Strokeföreningen. Tränar hjärnan.
År 6: Arbetade 25% på en skola. Hade roligt. Bra barn att undervisa. Bra kollegor. Men jag var för dyr så jag måste byta skola igen. Lärde mig cykla igen med öronproppar för att klara trafikbullret.
År 7: Arbetar 25%. Trivs och lyckas. Får bra arbetshjärpmedel: minneshjälpmedel, smartphone, talsyntes till datorn. Är för dyr för skolan... trokeföreningen går i konkurs pga bedrägeri. Fortsätter träffa dem jag känner ändå. Vi startar ny förening.
Lär mig sticka efter mönster. Lärde mig räkna maskor igen.
Vill börja jobba mer men arbetsgivaren har inte råd...
Går på rockkonsert i Globen med öronproppar och hörselkåpor. Klarar av det!


image249 Jennifers kofta som jag har stickat.
Framåt march mot åttonde året! Håll i er.

Om

Min profilbild

stroke

Jag hade STROKE år 2000. Har lite dolda funktionsnedsättningar kvar. Jobbar deltid som special / tal-pedagog. Jag visar inga DAGENS OUTFIT eller produktplaceringar. Kommentera gärna. Köp ingenting. Bloggen är ekologisk. Energin den drivs med kommer från Luleälven.

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela