I fem år var jag sjukskriven på heltid. Sedan i somras har jag arbetat lite och nu har jag min första ledighet! Det är hemskt. Sysslolösheten gräver djupa sår i jaget. Bristen på rutiner hackar sönder den lilla ork jag har.
Arbetsveckorna innebär halvtimmeslånga morgonpromenader till jobbet och det är ren lyx för mig att tvinga mej själv ut och iväg vid samma tid varje dag.
Efter mina få timmars arbete sover jag lunch ordentligt.
Nu faller de nyttigheterna bort. Startmotorn slirar. Jag bestämmer inte vad jag ska göra för det är så mycket att välja på och inget av det är äkta MÅSTE.
Vilan blev rastlöshet.

Längta inte till pensionen!