soffans armstöd är det enda som begränsar min utsikt.
Nu har jag sett i TV hur hemsk Berlusconi är där i Italien med sin makt över TV-mediet.
Man blir rädd.
Filmen heter Videocracy.
80% av italienarna får sin information från TV, sa filmen.
Scary.
Nu åker jag till Pisa.
Får ett annat perspektiv.
Jag är väldigt orolig för tre saker:
1. Tänk om de knuffas och trängs.
2. Tänk om vi måste se TV.
3. Tänk om de pratar högt och låter arga.
Det blir ett bildreportage efteråt
om jag törs.
Scary Berlusconi.
Hej Maria, jag heter Linda och har läst din blogg ett antal gånger, och blivit mer intresserad av dig som person! Grejen är att jag läser till Undersköterska på en vuxenutbildning i Umeå, och en av våra uppgifter är att skriva en uppsats hur det kan vara att leva med stroke ur ett livsperspektiv. Tycker att du skulle vara den absolut bästa att prata med det om, eftersom jag varken känner eller vet någon som drabbats utav det. Dels är du väldigt öppen och verkar väldigt trevlig! Jag skulle vara otroligt tacksam om du kunde dela lite med dig om hur du lever idag, vilka eventuella begränsningar, och olika situationer du möter varje dag som är annorlunda ifrån hur du levde förut. Du får hemskt gärna mejla mig om du vill, kan och har tillfälle! Tack på förhand. Linda!
Min mejl adress är [email protected]