Bara frusen och trött.
E for till Gambia och jag tycker inte om separationer även om de bara är på en vecka.
Vårdcentralen tog lite blodprover och ringde och ville ha ett till.
Vaddå? Ni har ju inte brytt er förut förrän jag hamnat på akuten, varför just nu?
Och bra mår jag ju men fryser.
Som ett brev på posten kom en glad nyhet: Moster I ville ha sällskap och se Gomorra på bio Sergel. Jamen vilken film! Som om den vore en dokumentär i trasiga och skräpiga italienska miljöer, en massa anonyma (nästan) män bläddrande med sedelbuntar vid varje bord...långsam och vardaglig i sin första del, (utom en del mord förstås) och sedan tätare och snabbare efter halvlek.
Någon måste dö då och då, precis som att någon måste dricka en kaffe ibland.
Gifttunnor skulle tömmas på någons land, knark skulle distribueras ut, det var ett himla schå.
De unga pojkarna som sögs in i maffiasystemet ledde mina tankar till frissans unga män i mitt centrum. De ser ut sådär och kliver så självsäkra fram.
De svarta eftertexterna handlar om hur stort inflytande de har i många länder.
Finn Fem FEL!
Fem saker har ändrats! Hitta!TV-bilden räknas inte. Det är Carl-Johan Wallgren man ser.Han har inte ändrats.
Den som först lämnar rätt svar i en kommentar får i pris att bjuda mig på café!
Tycker vi om förändringar, hörrni?
Ingen förändring - sexfalt hu. Ständig förändring - sjufalt hu. Idag i SvD och på svd.se om flexibilitet talade väldigt bra om det alldeles nyligen.
Någon på någon blogg visade sin favoritmugg och konstaterade att favoritmuggar kommer och går efter hand som de går sönder och erätts. Det kändes trösterikt för mig som är lite rädd för min tendens att hänga mig fast vid saker och ting.