

Efter stroken blev det bara HÅL och nu blir det bara IBLAND hål. Lite ful-fusk står jag ut med. Annars orkar jag ju inte hålla på. Stickandet går automatiskt men det tog några år av träning.
Allt jag gör har ju tränats och tränats upp till att bli automatiskt igen. Utom att gå och att diska. DET var vad jag kunde utan att tänka alldeles förbannat så det inte blev fel.
Nu tränar jag på att läsa jobb-litteratur! Måste läsa högt för att orka fatta vad det står. Hörseln och pratet hjälper minnet. Det går så sakta.
MEN jag är så lycklig för ATT det GÅR!