...att berätta för mej hur bra jag klarar saker. Att det inte syns utanpå. Att många andra fungerar sämre utan att ha haft stroke.

Du fattar inte  hur mycket kraft som går åt till att få ihop det för varje sak jag ska göra.
Du har inte en susning om hur tröttheten känns.
Det är inte som att vara trött i kroppen efter hårt jobb.
Det är inte som att ha stressat och blivit utmattad.

Tankeverksamheten går långsamt. Det staplas tusen bagatellartade misstag på varandra - kanske lite som att vara full men asolut inte känna avspänning eller glädje.

Allt glider isär.

Bara den som själv upplevt det kan förstå, möjligen den som träffat väldigt många personer med stroke.