Den stannade av.
Det blev en diskussion här med sonen som var den som riggade upp julgranen. Han har inte tid att ta ned den igen och ställa den i källaren.
Fast kanske nån gång sen...

Om jag börjar trassla med glitter och ledningar blir det trassligt.
Det första som dog vid min stroke var snör-hjärnan. Den som förstår var linjer och trådar börjar och slutar och hur de går där emellan.

Jag blev färgblind också.  Såg färgerna blekna, alla utom svart. Sen kunde jag se den kornblåa klart. De andra såg ut som damm.

Jag läste på papperet på kritorna vilka färger de hade. Kände på mej att någon var lila.
Målade så lakanen i sjukhussängen blev kladdiga. Förstod inte linjerna men målade ändå.

Efter några veckor var färgerna tillbaka. Den röda kom sist.

Som julen här som dröjer sej kvar var röda färgen dold i damm.
#1 - - Ulf Krona:

Japp. paus. "Kvinnan som alltid vill ha jul". Kul.
(Boken finns).
Vet. Det här är din blogg.

Mitt x ringde nyss. Lyssnade på inget. La på luren.

Uppmuntran? Ingen. Färgblind "RGB". Fint med s/v.

Jaja. Bästa Maria. Vet inte vem du är. Du är människa. Räcker. Ser mer än gärna att du skriver en rad hit.

Är pigg om en timme: sömn. Måste dessförinnan ringa upp mitt x igen: begriper inget av de hon säger.

#2 - - Maria Mimmi:

Nej Ulf. Jag kan inte spåra nån adress till dej så jag kan inte skriva så.
Men när du har en blogg kan jag.