En ensam strandfågel har ett entonigt pip som läte. Den ser ut som en sädesärla fast större. Samma samma samma. Min fd man kallade den Ledsen strandpipare. Om den nu är ledsen och ensam, varför fortsätter den? Ingen normal kvittrare dras till en så entonig ensamhet. Förresten tror jag att ensamhet är ett hot för icke ensamma individer. De skyr smittan. . . Tvärs över älven tutar också en lom om nätterna. Varning för oss nördar-singlar. Vi äter upp allt ni har om ni inte bekämpar oss.