Så känns det.
Idag ska jag (man), (bloggistan) cykla milen hem och sen damma av hemmet.
Får en tillfällig sambo inatt. En bostadslös 30-nånting högutbildad urstockholmare som inte får lägenhet. Dessutom jobbar han norr om stan. Lång resa, stort tålamod måste han ha.
Jag behöver bara ha en luftsäng och lite golvyta i ett hörn. 
 
Hemmet har dessutom två ockupanter som parkerat sig på balkongen under en stol. Det är ett duvpar som tappat koll på årstid och miljö och nu bygger bo och tänker bilda familj. Till närmaste träd är det fyra meter men de verkar ha förkastat det där med att djur bor i natur och inte i bur. 
Det känns svårt att vräka dem så jag ringde fastighetsbolaget.
- Det finns två möjligheter, sa mannen i telefon. Vi glasar in balkongen och du betalar varje månad...
- Jag betalar ingenting, svarade jag. 
- Vi sätter ett nät för hela balkongen men då kan du inte sticka huvudet utanför räcket.
- Nä jag måste få kasta ner glömda saker till dem som glömt nycklar och mobiltelefoner i stora plastkassar. 
- Då lägger jag ut en order på ett företag som sanerar. Sen får du skrämma bort dem själv på nåt sätt, sa fastighetsskötaren.
Snart kommer alltså duvsanerare och vräker duvorna. Grannarna under slipper få smutsvatten på sin nya inglasning och jag slipper be dem om ursäkt.
 
Men vad är det med djuren och naturen? 
#1 - - Maria:

Hej nu provar jag att kommentera. Flerapersoner har klagat på att de måstelogga in för att kunnakommentera. Men jag behövde bara skriva min mailadress och kunde lätt hoppa över att ange någon http-adress. Den kan man bara hoppa över. Den enda som ser kommenterarens mailadress är jag. Den syns inte i kommentaren.
Jag vill givetvis ha kommentarerna.

Prova!

#2 - - Anonym:

Bra!