Veckan bromsade in sin vansinnesfärd genom mitt liv.
Det blev fredag.
Jag blev ledig.

Sambon har jobbat hela natten och hemmet var tyst och mörkt.
Bloggistan sov ostört.

Soffan är varm och skön.

Idag: ett möte med IT-teknikern som ska joxa i min hjälpmedelsdatta, hemma hos mig
i lugnet o ron. På jobbet hinner man inte tänka ordentligt. Eller fika klart.
Oj vad vi ska fika hela tiden!!!
Sambon ska sova som en tvåmeters Törnrosa inne bland sin dattabemängda gitarrsamling.


Fredagsbön.


Lite andhämtning tack.
Lite omstart och uppgradering av hjärnan.
Lite tid m Privatlivet. Nej, mycket.

Lite snö skulle sitta fint under skosulorna.
Lite kall torr luft utan stormvindar skulle ventilera lungorna häslosamt.
Lite solsken genom de grisiga fönstren, tack.
Och, sist men inte minst; jag skulle vilja att haren på gården får en kompis,
den är ensam den här vintern.



Jamen amen.