Det var inte länge sen man
var tvungen att sova med äggklockan ställd på 40 minuter
för att orka vara vaken några timmar
göra något nödvändigt
som att
se en halv film
gå en sväng
träffa någon
men bara EN sak i taget
sen upprepa sömnen
EN aktivitet om dagen
inte glömma att sova
nätterna
tyngda av utmattad sömn
oroliga uppvaknanden
morgnarna
hopplösa
man hängde som i en grå dvala över kaffet
nu är det en del år sen stroke
sovandet är normalt
men ganska omfattande
uppvaknandena
glada i hågen
det är tillfredsställande att hinna prestera något
få input i hjärnan av andra människor
kunna se framåt
göra färdigt
vara i arbetsprocesser
nå mål
tack för det, tiden
tack träningen
tack supportrarna
ha en fin tisdag Läsekretsen!