Dramaten har rikets mest kramade skulptur nedanför den gyllene entrén.

Där står hon, Margareta Krook och spanar.
Igår hade hon rött headset och lyssnade på Bo Kaspers.
Eller var det  Winnerbäck, kanske?
Hennes mage är varm och blank av inre ackumulerd  kroppsvärme och av många smekningar.
Näsan också.

Stan var solvarm
myllrande
kärleksfull
och vi tog oss fram
småleende bland massorna
ingen knuffades
eller trängdes
för de vithåriga damerna med konsekvent stress
var ute i svampskogen och roffade åt sig

Och bloggistan här,
hon var senare  under lördagskvällen på audition i en ny familj
som följer med det nyfunna privatlivet som
omgärdar henne.
Familjen var en trevlig och varm familj
som hon gärna träffar igen.

Själv går bloggistan ständigt förvånad numera.



Tack helgen, tack K och tack K.