Aldrig bra timing på katastroferna.
Igår räddade jag en okänd flicka som glömt sin väska med sina nycklar i på bussen.
SL vill inte hjälpa till - de vill skriva mejl.
Garaget där bussen bor har hemligt telefonnummer.
Flickan grät. Hysteriskt.
Jag ville också skrika och gråta på trottoaren - jag ville HEM!
Den timmen var den längsta jag varit med om på länge.
Jag som bara ville hem och sova.
Tack K för att du hoppade av cykeln och gick med mig
hela vägen hem. Lyssnandes så jag fick prata av mig katastrofen
och den där tröttheten.
Bra timing på dig, K.
Hej hej hej igen.