Plötsligen mindes jag hur
speedad jag var där i början efter hjärninfarkterna
hur trött jag blev
hur humöret havererade av tröttheten

Det var svårt att hitta balansen
det krävde träning:
regelbundet sovande om dagarna
45 minuter på timern, sen vakna igen, orka lite till
efter några timmar: sova igen, 45 nya minuter

humöret hade fått svängningar
svårreglerat
men vila hjälpte

jag fick lägga in tvångstittande på dvd-filmer
för då måste man vara stilla
ibland pausa mitt i för att sova
sen titta igen
inte förstod jag innehållet så klart och tydligt
men med lite tur hade jag sonen som medtittare
- Vad gör han? frågade jag
Sonen förklarade skeendet
- Vad sa hon?
Sonen förklarade
senare när jag tittade ensam:
rewind till scenen jag inte fokuserat på
se den igen
höra replikerna igen
om och om igen


en tillknycklad hjärna måste tas om hand
som ett barn
med tålamod och kärlek
den får sina prövningar
men i längden reder det alltid ut sig
även om den förändrats

för mig hade den blivit en bättre hjärna
på många sätt
det var bara att vänja sig som var svårt

Ha hopp!

 (Kram till T)
#1 - - Eva S:

Tack Maria för dina tips. Din omtanke värmer! Kram Eva

#2 - - Tomas S:

Tackför omtanken, sk ta dina tips medtill den soffhörna so ska bli mitt hem framöver....