- Jag tror att det där med självkänsla betyder att man själv har känslor, fortsatte hon,
tror jag, sa hon sedan lite frågande och la hela tankegången platt i mitt knä.
Där fick jag sitta och försöka lägga upp problemet på bordet
men diskussionen
rann ut
i ingenting.
Själv har jag en känsla av att känslor ska man helst inte ha
och har man det bör man inte prata om dem
med folk som vill irritera sig. Särskilt om de är män.
Känslor drar hårdhänt upp en ur förankringen i jordmånen
och kastar ut en i den virvlande okontrollerbara rymden.
Där blir det svårt att navigera även om man har en GPS i mobilen,
det liksom leder aldrig dit man behöver komma.
Däremot är det fascinerande med andra som har känslor och som dessutom
vill prata om dem.
Särskilt om de är män, vilket jag tror är ganska ovanligt.
Självkänsla då? Jo det är något som är fint att ha.
Går inte att köpa.
Kan ärvas.
Kan föras vidare.
Har man det ska man hålla hårt i det.
Lite som att omgärda sig med elstängsel.
Hit men inte längre.
Eller - vissa människor kan krypa under tråden och
vistas innanför utan att man
tar skada.
Detta har hänt.
Då är det kul.
Hej från Filosofiska Hörnet
Hej, jag har en liten frågestund nu på bloggen.
För att vara med och delta klicka här: http://www.camilles.se/2011/08/fragestund.html.
www.camilles.se