Dalhalla. 60 meter rakt ner. Fem grader kallare där nere än uppe på marken. Vad vi frös i tre timmar. Tur att konserten var braz.

  Ljuset var fint. Vatten framför scenen.
  P-floyd spelade Pink Floydlåtar och hade en fin ljusshow med fyrverkerier, flygplan, väggklättrare och eldar.  På bilden står saxofonisten på vattnet omgiven av eld kring fötterna.

  På hotellet kör de en mjuk linje; Barbapapa i stället för bibel. Mindre våld, alltså.

Sen var jag helt mycket för trött dagen efter och dagen efter den dagen också.
Åka bil länge är väldigt bullrigt och tar kraft.
Inte gick det att sova ikapp.

Det var en upplevelse som ändå var värd all utmattning. Det är så man får lägga upp energiekonomin i post-stroke-tillvaron.

(Nej, jag var inte yngst i publiken, det fanns ungdomar, men medelåldern var nog ganska mycket över 50.)




#1 - - mAria:

Hej. Skriver kommentar själv. Den här bloggen håller på att lägga ner sig, märker jag.

Blev jag glad nu? Nej.