Men med så himla många kommentarer som kräver att få läsa fortsättningen ska jag fortsätta stärkt och brutalt envetet.
Jag har tre läsare i läsekretsen som rakryggade står upp vid min sida mitt i mediabrölet.
Tack.
Idag överlevde jag resan i jobbet till Konserthuset.
21 sexåringar, en förskollärare som är mästare på att leda gruppen, en praktikant, en pappa och jag.
Vi åt pastasallad och macka på trappan vid Orfeusgruppen och duvorna.
Vi gick i led, vi såg orkester och dansare, vi sjöng och vi dirigerade orkestern från bänkraderna.
Konstigt nog gick det att flera hundra barn dirigerade på lika många sätt och ändå spelade de bara samma musik i samma tempo där framme.
Vet inte hur det gick till.
Vi kom helskinnade hem, allihop.
När jag nu har klarat denna bragd får jag som belöning åka med på studiebesök på brandstationen
i maj. Vi ska se uniformer, bilar, åkstång och brandmän.
(och Percy Nilegård och Greger?)
Om det inte blir ett stort larm nånstans. Då får vi bara stå tryckta mot väggen och se utryckningen och sen genast gå hem. Åka med får man inte. Hjälpa till får man inte.
Bra jobbat,blir imponerad av att du klarar av 21st
6-åringar,har själv fullt upp med 2 vuxna barn,(som inte gör som JAG vill).Har varit på en lokal som
serverar alkoholhaltiga drycker och slog på computern
och kollade den enda blogg jag följer,och jag fick som vanligt bli på bättre humör
(kanhonsånogfankanjag)
Kram //Bluesman