Jag överväger att kanske skriva ett inlägg i morgon igen.

Publicerat i: stroke
Tack för alla kommentarerna om att jag ska fortsätta blogga!
Det gav näring. Jag är inte sur längre.

Men jag är trött eftersom en vårtermin kom ivägen för det lata livet.
Dessutom ligger det en massa snö på marken och hindrar när jag går igenom skogen om morgnarna.
Störande. DET trodde jag ALDRIG jag skulle tycka om snö!!!
Till och med en gammal dam kan ändra åsikt, då finns det hopp för världen, eller hur?

Jag tänker ofta på alla mina stroke-kompisar som har svårt att ta sig fram nu med käppen eller rolle eller vad det nu är ni har.
Måste vara jobbigt, särskilt här i stan där man inte har ordning på snöröjandet precis.

Ni har väl broddar så ni inte halkar? Det har inte jag, men jag är ju från Norrbotten.

#1 - - åsa hedberg:

#2 - - Anonym:

Jag slog mig halvt fördärvad tyckte jag och blev liggande i två dygn. Halkan var svår på vår förstutrapp en tidig morgon och jag hade glidit rakt ut och hamnat på rygg. Det var innan jag skaffade broddar.( En reflektion ur verkligheten.)

#3 - - Anonym:

Två ungdomar reste mig upp så jag kunde gå in och lägga mig i sängen.

#4 - - annannan:

Heja! Det ar bra att jag inte behöver kommentarsbomba dig! Själv höll jag på att blåsa omkull idag. Vinden mellan två höghus tog tag i mig, min Margareta Forslund cape (fick jag det sagt) och min matkasse så till den grad att jag halkade till och nästan tappade fotfästet. Och vår varmvattenberedare har lagt av. Det är tur att det är femton plusgrader ute så att vi kan hålla sexton inne.