Igår tappade jag laptoppen i golvet samtidigt som jag spillde en kopp hett te i den.
Det blev blött och dött.
Man måste vara på gamla tråkdatorn som straff.
Den tycker inte om mig.
Den vill inte synka med mobilen heller så mina bästa bilder får inte vara i bloggen.
Detta var den olycksaliga Lucka 11: fallucka for real.
Annars var det en trevlig dag med jullunch med strokekompisarna.
Det är alltid ett äventyr att pussla ihop alla rullstolar och elmoppar och kryckor och käppar
utan att någon snubblar och bryter av något ben.
Men alla klarade sig.
Vi avslutade tidigt och jag hann till konsert i innerstadskyrkan.
De hade många instrument och stor kör och alla sångerna for runt
i huvudet och konkurrerade med förkylningen.
Varför måste det vara så mycket toner i körmusik?
Det går ju att skriva tre-minuterslåtar, varför kan inte kyrkokompositörerna det?
Men rart var det. Juligt och gulligt.