Nu har jag läst boken och det var en oväntad historia om vad som ger en värde, är det bara den som arbetar och producerar som är värd något?
Man kan utan att vara överintellektuell lätt dra parallellen till hur en konstnär kanske ser på sitt eget värde när konsten inte kommer lätt ur händerna eller värderas som värdefull av kritikerna.
Men man kan också känna igen sig om man är en person som fått lämna jobbet p g a en stroke och sedan leva resten av livet som en medlem i det stora gänget Utanförskapet. Har man ett värde om man inte producerar?
Varför vill man till varje pris tillbaka till jobbet oavsett om det går eller inte?
Ska man som Bobs huvudperson gå tillbaka och smygjobba om nätterna bara för att få känna sig som berättigad.
Det två stora förlusterna vid en stroke, utom de rent fysiska och kognitiva hindren man får genom att hjärnan "möbleras om" är förlusten av JOBBET och KÖRKORTET.
Det var vad jag ville säga, Bob.
tror inte heller han läser ^^