Läs nu duktigt kommentaren från förra inlägget, det om Powerpoint.

Idag har jag föreläst för 25 proffs på KS. De ställde bra och relevanta frågor och de var så få att jag hann med, kändes det som. Alla var undersköterskor eller sjuksköterskor. Flera jobbar med forskning.
Stackrarna var tvungna att beskåda 81 mer eller mindre förvirrande bilder och jag tror de var vakna hela tiden. Utan kaffe.
Det kanske har sitt värde att lotsa människor genom en i förhand upprättad ordning... eller oordning.

Powerpoint-presentationen var helt ofullkomlig och det blev en hård träning i att klara av att vara "good enough" när jag visade den.
Numera upptäcker jag ju bristerna, för några år sen märkte jag dem inte.
Det var bättre förr...?
Att vara sämre var bättre i vissa avseenden.

Taxichauffören som körde mig hem genom stan var hårdrockare och spelade Inflames och norska Dimmu Borgir, black metal-band med en skrålande sångare och en sjungande basist med fin röst.
Jag fick inte stiga ur bilen innan jag hört basistens röst i en låt.
Entusiasmen strålade där i bilen.
Bullrade och skrålade.

Nu börjar det jobbiga tänkandet och packandet för morgondagens flygresa.Jag som är så trött att vänsterhanden inte vill skriva alla bokstäver utan hoppar över...

Dammen igår: