Oj. Glädje och mycket av allting. Man blev svettig.
Vi som lyssnar på depprock jämt behöver sånt här.
Vad dom kan dansa i publiken, latinosarna!
Kände mig mest hemma bland rullstolarna på rullstolsläktaren.
Där kunde man hålla i sig i några järnrör och ändå fortsätta stående.