Det smittade! Jag började också sväva. Fladdra lite med hjärtat.
Vi blev glada runt omkring. Vi är bra kompisar i det gänget.

Men jag fattar inte vem jag ska  vara förälskad i??? Man får väl köra Ole Dole Doff?


Min rytmfröken sa att hon läst den här bloggen och att den är trevlig.
Ja, trevlig....tack.  Genant.
Jag inbillar mig ju att ingen nästan läser och att det är väldigt
tråkigt för de stackare som tvingar sig till att läsa.
Lite stolt måste jag väl medge att jag blev.

Sen stegade jag raskt iväg till Coop och shoppade ingredienser till bullarna som jag ska baka till söndag då vi strokare ska till Nationalparken och lära oss nåt om svampar!
Faktiskt rätt så underbart att ha en plan flera dagar framåt.
Jag fick nya gardiner av mig själv där på stormarknaden.
Som belöning för att jag har ännu en en plan: att städa den sist utflyttade sonens rum och börja använda det. Där ska gardinerna hänga snart. Eller så småningom.
Hindret för att lyckas med det projektet är förstås att sonen har sina saker kvar och inte vill ta hem dem.  
- Det känns så sorgligt att flytta fullständigt, säger han.

Han vill ha ena foten kvar innanför dörren, han.


#1 - - åsa hedberg:

det är en kul blogg, från en som vet.