Barnen klagar då inte för att de måste gå ifrån klassen till mej.
Inte lärarna heller.
Barnen kräver snarare att få gå ifrån.

Barn är bra människor för det mesta.

Tanter är det mera si och så med.

Det var roligt att jobba igen. Men tiden rusade förbi mej och det susade i skallen när jag kom hem. Sov två timmar.

Nu blåser det så hårt på stora söderfönstren att jag planerar evakuering om något händer. Till hotellet. Och i natt sover jag barrikaderad i bäddsoffan inne i kattens rum.
Tänk om det flyger in ett balkongräcke eller ett plåttak?