Man är patient igen

Publicerat i:

...och har träffat 3 unga duktiga flickor
som intervjuat
informerat
intresserat tittat mig ända in i ögonen
frågat om Hela Min Situation (fråga två på listan)
begärt fullmakt att hämta ut journaler från strokevården
återkopplat
sammanfattat

tagit mitt ärende till ett möte med teamet

om tre veckor ska de ha beslutat sig för
om de har nån rehab som kan passa mig

vilket de inte kommer att ha

man ska inte vara för frisk för att vara sjukling

Kunde inte låta bli att fundera över hur situationen hade varit om de varit män, grabbar stinna av universitetsstudier
i samma ålder som yngste sonen -
hade jag suttit där som en sopa i den för låga soffan
samtidigt som "experterna" satt på höga stolar och följde samtalspunkterna på den för-tryckta listan?
Eller hade jag suttit som en kvinnlig tupp och skådat ner
varit det heta självklara subjeket
med Erfarenhet Pondus och ett stort JAG? Skroderat för kompisarna efteråt;
berättat lite om muskler och skäggstubb
rumpor och ben?

De brukar berätta om såna situationer,
männen med stroke:
-Och då låg jag där med ÅTTA (8!) sjuksköterskor runt mig he he he...
och Mannen i dem vinkar och ropar ut
att de är Viktiga Personer med Stark Dragningskraft
trots stort vårdbehov...

Så tänkte jag.

Sen tänkte jag att jag är den verkliga experten på mig själv
det är jag själv som är min bästa rehabkonsult,

om detta må vi vara överens, Läsekretsen.

Hej från Gnällträsk i Utanförskapet.




#1 - - Bluesman:

Eh ???

Svar: Ja ja ja...men jag vet att det blev lite generaliserande och alla-över-en-kam och alla strokare gör minsann inte så där, jag vet...men när man skriver blogg i iPhone kan man inte gå in och redigera efteråt. Och man ser knappt vad man skriver när man skriver. Så jag skyller på Apple Stäm dom, inte mig, Bluesmannen!
stroke