Där kommer man gående
i högsta hugg
solen och iskylan blänker i korus
och vad möts man av?
Ett gäng sömniga änder som väcks motvilligt
av att man halkar ut på deras brygga.

De tittar yrvaket på en
man tycker sig nödgad att be lite om ursäkt
de har sån makt de där uteliggardjuren i naturen.