man kollar utställning av sextiotalsfotografier i Kulturens Hus
Man tittar på en stängd kyrka i världsarvet Gammelstads kyrkby
man blir inbjuden av hon som skottar snön och städar kyrkan
och hon har alla ljusen tända där inne
och guidar oss trots att de som ska guida är lediga
man går långt i snö och vind
man äter middagar och frukostar med vänliga människor
man blir varmt mottagen i affärerna
man är betraktad som en person
inte som en störande belastning
man är ganska nöjd och känner sig ha hamnat rätt
på nåt sätt
Jordbrogränd
...och det är mitt på dagen men ljusare än så här blev det inte denna onsdag.
Läsekretsen:
kan ni tänka er en värld utan världsarv?