här får man vara en som inte orkar
en som har haft det ruggigt tufft
en som lever vidare
med en tung erfarenhet i bakfickan
en som försöker göra sig ett nytt liv
med sin nya hjärna
en som har något att komma med...

Så här kommenterade du idag, Mia:


"Mia Arvidsson  ([email protected]) om Ung stokare söker andra unga strokare...:
Hej alla. Hittade den här sidan precis nu. Har idag blivit intervjuad av lokalpressen där jag bor om min resa tillbaka. Orsaken till att jag ställde upp på intervjun är tanken att kanske kynna hjälpa och inge hopp åt andra unga strokare. När jag blev sjuk kändes det så ensamt och hittade ingen info om andra i samma situation, trots att jag visste att ni fanns där ute någonstans! Jag fick min subarach den5 juni 2008 39 årig trebarnsmamma där barnen var 9, 12,15år. Arbetar idag 80% Om jag gör en sak itaget går det bra men kan inte hålla flera bollar i luften för då blir det genast svårare att koncentrera sig ich hjärntröttheten kommer som ett brev på posten! Kämpa på ni där ute. Vi är nog fler än vi tror i samma sits fast på olika sätt. Ibland blir inte livet som man tänkt sig, men det behöver inte betyda att det blev sämre bara annorlunda. Maila gärna så kan vi peppa varandra."

Mia, jag lägger gärna ut länken till artikeln om dig och du skriver den i en kommentar.
Maria

#1 - - Maria:

Hej!
Jag fick min propp för 1,5år sedan, då jag var 35.
Kämpar idag med träningsrehabilitering som jag själv har fått tjata mig till att få. Svårt att få hjälp då jag på utsidan ser ”frisk” ut men brottas med det kognitiva och tröttheten. Är nu i fasen och hitta en arbetsplats, att påbörja arbetsträning då jag inte kan återgå till mitt förra jobb.
Hör gärna av er om ni vill prata, och utbyta erfarenheter.