Det har ni hört talas om  eller hur?

Lite i taget.

Så fort det blir för mycket att ta sig igenom
ska m an tänka:
ett steg i taget.
Särskilt om man har en bra coach som påminner sig.

Båtmotorfobi botas enligt följande:

Dag ett:

1. Stå i vattnet intill båten och titta på motorn.

2. Klappa motorn, lite löst.

3. Klättra i båten och ro en halvtimme med motorn tryggt uppvikt och avstängd längst bak. (Lugn, den sitter fast)


Dag två:

1. Bli tvingad ner i båten av den mycket förtroendeingivande
och erfarne båtmotorkörarcoachen.

2. Lär dig reglagen en gång till.
Kör på sköldpadda en bit, lär dig svänga
backa och bromsa. Kör på hare en bit. Bullrigt och skakigt och kul.
Svårast är att köra rakt.
Vänsterarmen kör egna rörelser så tittar du åt höger så svänger båten höger.
Alltså får man inte se något av omgivningarna när man kör båt.
Inte om man vill fram till en viss punkt eller är mån om att det ser snyggt ut.

3.
Lär dig bromsa utan att lägga in backen.

Dag tre:

1. Ut på det vilda havet (älven)  
ensam i din lilla båt.

2. Coachen följer i följebåten.

Lite i taget är tråkigt men det enda som fungerar
om man ska komma nånstans i livet.
Man vill ärligen ha MYCKET GENAST PÅ EN GÅNG! Det får man inte,
bara att tugga i sig.








Om natten med solen i färd med att att stiga upp.
Det är tyst så när som på något litet fågelpip.
Ingen vind.
Båtarna i djup sömn.
Inte ens några sovande skrakar i vattnet.
Bästa stunden?
#1 - - Eva Olofsson:

Stämningsfull bild! Och varmt i vattnet kände jag vid första besöket vid älven. Blir nog ett bad endera dagen.

#2 - - Eva S:

Du verkar ha det härligt där uppe Maria!

#3 - - annannan:

Jag fick höra ett afrikanskt ordspråk härom dagen:

If you want to travel fast you travel alone

If you want to travel far you travel in company

#4 - - mAria:

här gäller ensam och in company samtidigt

vilket ger både snabbt och långväga resa

då, Annannan.

Fast kanske mera stanna stilla och andas

och ha närvaro

på samma plätt

är mera sanningsenligt.