- Jo för familjerna kring barnen som får diagnos är det en stor hjälp, sa jag.
- Skolan ska klara av de barnen ändå, sa han.
- Det tycker jag också, sa jag, men det är bra med information om hur barnet fungerar.
- Skolan ska klara av det ändå, sa han. Igen.
- Men JAG har en funktionsnedsättning själv, sa jag. Jag vet att
det har hjälpt mig att veta vad som inte fungerar på topp
för att kunna träna eller kompensera,
sa jag.
- Nej sa han.
KÄRE SKOLPSYKOLOG:
1. Jag har rätt.
2. Du har fel.
Hmm, tokigt. Du kan alltid hävda ditt föräldraskap och det är ju ni föräldrar som avgör. Du kan vända dig till andra aktörer kanske? (BUP m fl.) Konstigt att skolpsykologen inte lyssnade på dig! Det kan i den bästa av världar vara skolpsykologens roll att bredda beslutsunderlaget, alltså att se det på många sätt och hjälpa föräldrar att se fördelar och nackdelar med olika alternativ (med/utan diagnos, hur man kan jobba i skolan, hur föräldrar kan gå vidare o s v). Nu verkar det inte som att ni fick samarbeta kring frågan, det blev maktkamp verkar det och det är ju synd. Jag gissar att ni båda har era poänger med era synsätt.