sak som hände kvällen innan. En kontaktledning hade blåst ner igen.
Ljusskyltarna varnade om inställd trafik.
Utropen i högtalarna mässade om att man skulle hitta
andra resvägar.
SL-appen i mobilen varnade för stora störningar.
M varnade: åk inte.
På Landet vid Telefonplan skulle en mig mycket närstående ung man
spela konstig musik
och jag ville verkligen höra.
Billös som man är,
färdtjänstlös som man är,
vad återstår?
Att utebli?
Att ta taxi 800 kronor?
Trotsade faran
gav mig ut i natten
som ett annat Knytt
när Morran är i faggorna
skogen fryser till is av skräck
och alla ljusen har blåsts ut:
rädd men stampande i marken
MODIG.
Och tågen gick
bussen gick
tvärbanan gick
T-banan gick
Inte i tid - men de gick
helt oväntat
som tåget...
Musiken var högljudd.
Det lät fantastiskt och magiskt genom mina
superproffsiga hörselskydd med glitter i.
Ungdomarna var trevliga, de ÄR alltid det.
Jag funderar över var de andra generationerna håller hus.
Vad har vi för samhälle när endast samma årgång kan umgås med varandra?
Så fattigt.