Inte ville den alls koppla upp sig på internet heller.
Vi skulle bara kopiera upp ett litet A4-blad med kalendarium till våra medlemmar i vår lilla strokeförening.
Skrivaren, som är ny, tuffade p på varm och upprörd.
Men det gick som på räls, inte snabbt och effektivt utan mer som på den gamla ångtågstiden. Stånkande och
svettande klämde den ur sig två hundra blad utan att skrövla sönder allt för många.
Nu tillkallar vi hjälp från länsföreningen så datorn kan få sig en omgång.
Sådär bär man sig inte åt mot strokare.
Med strokare samarbetar man. De har så kort uthållighet för deras energi rinner undan snabbt.
Annannan skrev i kommentar idag:
I min gröna ungdom läste jag boken De blå dragonerna, i militär hästmiljö. Bland dessa dragoner var kulturen den att när man frågade hur någon mådde, och denne inte led av något allvarligare än förkylning eller brutna revben, så svarade han "Bra".
Jag vill bara påstå: det gäller i förorten än idag.
Man svarar BRA och inget annat. Sen kan man komma in på förkylningen något senare.
Detta är jag dålig på, glömmer jämt, är omöjlig i sociala sammanhang.
Hej från Gnällträsk, mår fortfarande BRA (men förkyld).