Att prioritera...

Publicerat i: stroke
...eller inte prioritera...
det är frågan.


Skinkan skulle bort ur mitt liv, bestämde jag förra julen.
Vad hände?
Jag hade till och med lagt in en påminnelse om saken i mobilen.
Den pep till i god tid före jul
så jag skulle hinna bromsa in skinkplanerna ordentligt.
Nå, hur prioriterade jag?

Skinkan är inköpt, trots att det var äckligt förra året.
I stället ska jag köpa en vasser kniv för då kan man få ut tunna skivor som är godare.
Detta inbillar jag mig.

Nu hinner man inte, orkar inte,
greja allt som borde grejas i morgon innan julen stormar in.
Alltså måste man prioritera.  (Som de snuskförnuftiga brukar hävda)
Städa?
Mat?
Julgodis?
Pepparkakhusbygget?
Julklappar?
Se bra film i soffan?
Läsa bok?
Lyssna på gullig musik?
Duscha länge.
Slösurfa.

Frågan är vad som ska prioriteras och hur mycket barnen kommer att hata mig om
jag inte riggar hemmet och köket inför julorgierna.
Det enda som betyder något.

Min optimala jul:

Gott kaffe.
Mandelmassa.
Bra bok.
Lugna fina gäster med glimten i ögat.
Janssons frestelse.
Bra film i tv:n.

Julklappspaket med en överraskning inuti.

Kall snöpromenad på juldagen.

Vad prioriterar en normal fd strokare med kort uthållighet och torr humor?
Enkelt:
Man prioriterar att inte prioritera utan försöker orka-hinna alltihopa på samma timme helt enkelt.



Jag slipper i alla fall skotta snö och julpimpa trädgårn som alla ni andra måste, stackars ni!