Han har varit vänlig i flera dagar nu, jag tror han mår bra av kattmaten för seniorkatter som jag köpte.
Om nätterna får han springinspiration och galopperar runt så mattorna krullar ihop sig. Han är ändå 13 år, mannen katten.
I morgon vill han ha sushi säger han. Eller grillat.
Som strokare passar jag inte i en skola, har jag ju sagt.
Det går fort. Allting händer på flera håll samtidigt. Lärare har ingen tid att ta en sak i taget.
I kopieringsrummet idag blev det kortis i min skalle: två lärare stod och resonerade lugnt och tog glatt emot en kopierad artikel jag hade om tecken som stöd vid inlärning (baseras på tecken från de dövas språk). En tredje lärare kom indammande och tryckte på knappar på kopiatoprn så mina papper stressade ut.
- Vilken tur att jag kom här och tryckte på rätt knappar förkunnade hon högljutt och glatt.
- Jag ska går hem om tre minuter och nu orkar jag inte mer, svarade jag. Tog mina papper och vek ihop datorn i mitt rum och släckte och gick.
Det tog flera timmar att varva ner.
Men jag trivs, har jag ju sagt.
Mitt tempo är det tempo som barnen behöver, har jag ju sagt.
Dammen i morse. Inget hade blivit förstört.