Plattan i kvällsregn igår lördag.
Det är märkligt med livet - en forskare o professor i teve sa att människan bara kan vara lycklig i tre månader, sen blir livet som innan igen. Även om man har gjort en stor förändring. Gift sig eller vunnit pengar eller så.
All denna väntan på lycka är förgäves.
Vi kan inte leva i nuet för att människan kan inte leva i nuet, sa han.
Det blev ganska dystert.
Här kommer en dyster regnbild från Nuet som jag levde i igår. Och jag var rätt lycklig trots att jag inte vann en massa pengar eller gifte mig för den delen heller. Jag bara plaskade runt i city och shoppade presenter och sen gick jag på 11-årskalas.
Vi vuxna såg grekisk fotboll i datorn när barnen kalasade och det var roligt. Det röd/vita (tröjorna såg ut som Arlas standardmjölkpaket) och det förlorande laget kom från Kreta.
11 år: då har man blvit tillräckligt stor för att göra lite bra saker; se film, spela Wii, äta mat, prata.
Inga barn låg på golvet och brottades, inga retades eller skrek.
Alla tålde maten. Ingen blev sur.
Kalasarrangören; mamman, sa att det gick helt smärtfritt.
Jag hade roligt.