Humöret sjönk och orken också.
Jag som tänkt vara glad och ha krafter resten av alla dagar jag har kvar!
Räknade inte med sånt här trams. Det blev varmare.
I morse var det fortfarande 9 grader kallt och vid 7 var det ju mörkt.
Ingen älg klev fram och var otrevlig i skogen och ekorren sov väl fortfarande, allt var lugnt.
kl. 7.30.Skolan är glad o trevlig att komma in i efter en sån promenad i kyla.
Sen var det mycket med att packa upp nylevererat material till matten och skriva listor på vad som finns.
Ett barn kom och visade sig ha en tunga som glömt allt precisionsarbete när det gäller att producera R.
- Vajföj måste vi göja Äjj? undrade barnet.
- Mitt favoritljud, sa jag lite dumt.
Man får aldrig förminska barn. Aldrig ljuga.
- Tog det lång tid föj dig att läja dig säga Äjj? frågade barnet.
- Ja, faktiskt är R ett ganska svårt ljud för mig. Jag måste anstränga mig. Då blir det rätt.
- Det är jobbigt att anstjänga sig, sa barnet.
- Men när jag lyckas blir jag stolt och glad, det är värt det. Sa jag.
En sån här diskussion om lärandets väsen är en ynnest att få uppleva med en så ung person. Det får jag ibland.
I morgon ska jag vara ledig.
2-dagarsvecka är inte så tokigt, hör ni!