Vid varje regn färgas luleälven orange. Det är skvattramrosten som spolats ner i vattnet från granarnas barr inbillar jag mig.






  Brandskog. Där borta mellan träden och bortom älven är stugan precis vid vattnet. Idag är det exakt tre år sedan den stora skogsbranden i Klusån började.

  Luleälven nedanför den brunna skogen.  På marken växer rosalila Mölkört, Mjölke, Almök eller Rallarros, eller Almötje eller vad man nu kallar den.

  Vissa träd och stolpar brann nedtill. Det var en markbrand där hela markvegetationen brann upp. Kvar är sten och sten och sand. Där växer det nya upp.


  Alla träd har inte blivit avverkade än. De som fällts har flisats på plats och körts iväg i stora långtradare. Kanske blir de eldningspellets.



  Varför klarade sig enstaka träd så där?

  Man tror att elden startade med att en skogsmaskin körde mot en sten och en gnista for iväg och antände marken. Det var mycket torrt och varmt i flera vecor här då. Branden tog fart och fler och fler insatser för att släcka gjordes. De som bor i husen i området utrymdes. Helikoptrarna tog vatten i älven och vattenbombade branden i flera veckor efter. När jag var hit tre veckor senare höll de fortfarande på.
Detta var om skogsbrand.

Nu har jag bara en naturkatastrof kvar att berätta om idag. Det är att jag packar ihop allt och i morgon åker jag hem.
#1 - - åsa hedberg:

det kallas för "maskrosträd"