Tisdagar = mötesdagar. Morr!
Bland andra mötesdagar.
Jag hinner numera med på mötena nästan helt. Hinner höra vad folk säger och hinner göra inlägg.
En rolig känsla.

All snön regnade bort! Morr!
Man ville gråta så det blev ÄNNU blötare.

Sambokatterna fattas här. MORR!

Jag hörde talas om någon som har en snigel!
Det kunde vara en bra sambo för mig tror jag. Jag behöver snigla fram sakta men i ett rasande snabbt långsamt tempo.

(Ni vet när man simmar i bassäng och långsamma simmare proppar igen ens framfart, man får zick-zacka, simma under dem och ibland ställa sig och vänta på att avståndet ska växa så man hinner simma en enda längd i sin egen lagoma takt. )
Det måste vara LAGOM fort och inte för sakta.

Igår hade vi jullunch i en självhjälpsgrupp med strokare. GOTT var det och snaps fick man.
En "enarmad" 78-årig man hade stekt och köpt och burit och dukat alltihop.
Det var så roligt att få njuta av det engagemanget och den energin.
Där handlar det inte om att snigla fram - tvärtom: där hänger skjortan utanföroch fladdrar i vinddraget. Det slår gnistor under skosulorna.