...mot en annan robot. Idag kyslkåpsroboten. Jag dog och jag dog.
Träningen är jobbig nu och jag kom inte med på high-scorelistan varje gång idag.

Efter fem träningar ska föräldrarna ordna en belöning för det tränande barnet.
Mina föräldrar ordnade ingenting efter mina fem första. Svårt  för dem kanske eftersom de inte längre lever.
Nu när jag har gjort tio träningar ska jag själv ge mig en belöning.
Att gå på årsmöte där nya strokeföreningen i Stockholm ordentligt ska startas.
Det blir så RRRRROOOOOLIGT!!! (surt)

Föräldrarna applåderar nog lite frågande där i himlen, eller var de nu är.

Och nu kanske Moster I klarar att hitta ut på internet och läsa den här bloggen så jag måste börja stava rätt ännu mer.   

Såg en repris av debatt i teve som handlade om sexalbrott apropå flickan Engla.
Han har förstört den mannen för alla. Nu måste man vara väldigt rädd när barnbarnet är lös ute. Och hon är rädd också.
Dömd hade han varit flera gånger innan, alla kring honom visste att han var en risk.

Jag blir så förbannad.
Hade en kvinna fått gå runt och fortsätta göra sånt???

Nä.