Koftan...är inte designad av Jennifer men hon har valt färgerna. Jag var bara stickmaskin vilket jag är STOLT över!

image250

Här  kommer bild på mössan!

image251

Nystickad mössa. Vilken slarvig bakgrund! Måste inte någon städa här?

Det är tråkigt att hålla på med Powerpoint. Det blir fult.
Jag gör en presentation som ska handla om neglekt men det är så himla länge sen att jag inte vill tänka på det.
Och egentligen behöver jag snygga bilder som hjärnforskarna har!
De har ju en massa intressant forskning att berätta om lite glatt populärvetenskapligt.

Jag har bara min egen gamla stroke
i min egen gamla subjektiva hjärna.
Vad är det att orka lyssna på???
Möjligen mina barn och mina hållfastaste vänner då...men vårdpersonal som betalat tid och inträde???
Nej.

Och jag ids icke lära mig Photoshop vilket gör att bilderna inte blir fina.
Samtidigt håller jag på att vänja mig vid nya mobilen, en smartphone.
Inte verkar den nu så mycket smartare än min gamla.
Men den som lär sig hantera den får väl anses som smart då...
Ringsignalerna är fula, texten är liten trots att skärmen är stor.
Knapparna sitter fel, som på ett tangentbord och de är små och svåra att se.
Ändå är mobilen stor som en bakplåt ungefär.
Och man ska peta med en pinne som kommer att försvinna inom en vecka!
Jag vill hela tiden ringa till min mamma och berätta...men hon lever ju inte längre.

Gnälligt upplägg idag.
Skit i det.
Beundra det vackra ansiktet med den nya mössan i stället!
Var nöjd.
Nästa vecka kommer moster I och morbror E hit och vi ska till minneslunden och minnas min mamma.