Fick ett anonymt paket med posten idag. Sex cd-skivor med ett band som någon tycker jag ska lyssna på.
Häftigt!
Försökte känna igen handstilen, tänka ut vem som gillar det bandet, varför ingen avsändare???
Ska jag vika nästa halvsekel åt att fundera på vem det kom ifrån?

Man släpar sig iväg i slabbet, benen når inte ner till marken riktigt, allt går långsamt.
Bussen kränger och det ser blågrått ut ute.
Sen finns de där, små eller lite äldre barn, en i taget, med svåra inlärningssituationer. 

Ibland vill jag gråta lite glädjetårar men måste förstås låta bli.
Man får låtsas vara vuxen.