i den anrika Z-salen i ABF-huset vid Sveavägen.
På den scenen har storheter stått och sagt historiska saker genom årtiondena. Säkert både Nobelpristagare och stora författare och politiker.
Nu var vi där för att berätta om stroke för vårdpersonal under utbildningsdagar anordnade av Strokecentrum.se .

Många vårdmänniskor satt i den stora salen och det lyste intresse ur deras ansikten. Någon böjde sej mot sin kollega och viskade något i örat, några nickade. Flera mycket bra frågor kom från dem.

Afasiföreningen var där med tre personer som berättade om hur de tränat talet och läsning och skrivning efter sina strokar. Två av dem är i arbetsför ålder och en (B, barnhjärtdoktorn) är pensionär.
Gripande berättelser. Fantastiskt hur man kan uttrycka sej trots svårigheter med orden!

"Jag är för frisk  för att få hjälp av samhället men för sjuk för att delta i samhället." sa M och jag grät en tår.
Det är ju så många av oss har det.

De där kursdeltagarna ska ha största respekt för allt de gör i sin vardag för de strokepersoner som de arbetar med.