Försökte fyra gånger och det blir bara ett felmeddelande. Jag som har en vacker bild på min sneda sockerkaka.

Jag fick mejl från en stroke-kompis:

- Det tråkiga är att lägga all kompetens och insamlad kunskap
bakom sig och försöka att
bli något som man inte är, skrev han.

 Sen förklarade han hur det är att leva med koncentrationssvårigheter och inte bli förstådd av omgivningen.

När jag inte längre får jobba kvar i min skola ska jag ha mer tid att svara på alla strokediskussioner jag hamnar i. Folk behöver ventilera läget och har inte förståelse, tycker de ofta.

För att inte tala om alla ungdomar som blir anhöriga till strokare! Vem pratar med dem?

Nu är man ju en stor erfarenhet rikare och den ska väl kunna användas till nytta för någon. När man nu inte duger längre som proffessionell  i sitt yrke.

Att inte längre få vara med.

En ruskig upplevelse.

Delas av många här i Utanförskaps-landet.