Många är riktigt dåliga och handlar mest om krogbesök och killar.
Något intressantare är resebloggar. Och din fann jag mycket intressant
jag har följt dig under en längre tid och sett hur du har fått kämpa
med och mot myndigheter bl a.
Du har haft det jobbigt kan jag förstå, men märker att det har gått framåt.
Det känns så bra att det ordnar sig!
Dina upplevelser från stugan känner jag mycket för. Jag tror att du
samlar en hel del kraft där för att sedan klara av resten av året i Stockholm."
Så skrev Britta. Jag blev glad.
Nu lever jag på det hela veckan framåt.
Fast jag hade just tänkt skriva om killar...
Jewel, 27 ringde och var på väg till London igår. Nä! Tre konserter, tio dagar på hostel och träffa folk han känner...som om han inte varit iväg i Europa färdigt nu.När jag kom hem stod plötsligt hans två krukväxter i köket och ville bli omhändertagna. Den lilla har han ärvt efter min mamma och den växer inte.
Hemma har jag en trött 20-åring som har jobbat natt och ringde mig kl 06 och berättade hur trött han var. Jag hade en timme kvar att sova denna min sovmorgon. Han hade en timme kvar att jobba.
Hans timme var mycket , mycket längre än min, förstås.
Inte somnade jag om.Navelsträngen drog och jag avhöll mig faktiskt från att kliva upp och gå till hans jobb med en tröstefrukost. Det går framåt i den här hjärnan...
Sen kom Nisse och lagade mitt köksfönster så nu kan jag öppna det!!! Ska ha det öppet tills det blir vinter nu, så det inte fastnar igen. Han lovade (bara nästan) att det inte ska gå sönder igen.
Han är min favorit alla kategorier just nu!!! Han är en fin man.
Ja. Ja. Visserligen fullt med kondens men i övrigt helt möjligt att öppna!!!
Sen ska jag bygga om fönstret lite så det blir såhär.